21 sep 2016 12:12

Utredning väntas föreslå ny miljardskatt på finanssektorn

Enligt uppgifter till Pensionsnyheterna kommer utredningen om skatt på finansiella transaktioner (dir 2015:51), att föreslå en ny skatt för den finansiella sektorn.

Skattesatsen som diskuteras i de preliminära skrivningarna, som Pensionsnyheterna tagit del av, handlar om 15 procent som ska läggas ovanpå de befintliga sociala avgifterna.

Skatten ska, enligt utredningsdirektiven, tas ut för att kompensera för att den finansiella sektorns tjänster i stor utsträckning är momsbefriade och därmed får en konkurrensfördel i förhållande till andra affärsverksamheter i samhället.

Utredningen har uppskattat skattefördelen av mervärdesskatteundantaget i den finansiella sektorn till 18,3 miljarder kronor för år 2013 och 19,1 miljarder kronor för år 2018, något som utredningens förslag är tänkt att minska.

Att det skulle kunna skapa problem att i ett slag höja skatten på finansiell verksamhet verkar man inte vara särskilt orolig för i utredningen. ”Om finansiella tjänster vore mycket priskänsliga skulle det ändå kunna ge ett effektivitetsargument för att undanta dem från mervärdesbeskattning. De finansiella tjänsterna har dock inte, i en tidigare studie, utmärkt sig med någon särskilt hög priskänslighet”, heter det bland annat.

Utredningen föreslår att den finansiella verksamhetsskatten ska tas ut på de finansiella företagens lönesumma och med bas i de sociala avgifterna, alltså arbetsgivar- och egenavgifter. Detta skulle då, enligt utredningen, kunna påverka lönerna nedåt i sektorn men det verkar man inte tycka ha någon större betydelse och skriver:

”Då den finansiella sektorn inte bidrog med mer än 4,6 procent av förädlingsvärdet i ekonomin år 2013 och då de prisökningar skatten kan ge upphov till, i denna produktion, i genomsnitt, förväntas bli lägre än 3,4 procent bedöms spridningseffekterna i resten av ekonomin bli för små för att gå att uppskatta på ett meningsfullt sätt.”

Till det kommer att de anställda som blir av med jobben ”har alternativa arbetsmarknader i andra sektorer (som kan vara olika väl lämpade för olika yrkeskategorier) och lönebildningen i den finansiella sektorn är inte oberoende av lönebildningen på resten av arbetsmarknaden.”

Fast färre anställda kommer det att bli. Utredningen skissar på att 2600 anställda i sektorn kommer att försvinna som en direkt följd av den nya skatten. 1200 av dessa i banksektorn och 700 i försäkringssektorn och resten i serviceproduktionen till finans- och försäkring.

Totalt räknar man med att skatten skulle inbringa 5,9 miljarder kronor i skatt. Men om sysselsättningen och/eller lönerna går ned, faller skatteintäkterna med 3,2 miljarder varför ”bara” 2,6 miljarder återstår, räknat i 2013 års priser.

Även konsumenterna kan väntas få vara med och betala för skatten genom att tjänsterna blir dyrare, efter det att skatten införts.

Utredningen har i en analys räknat fram att banktjänster skulle öka i pris med 3,1 procent och försäkringstjänster med 3,7 procent och i det man kallar den ”relativt arbetsintensiva servicen till finans-och försäkringsverksamhet beräknas priserna öka med 6,2 procent.”

Man har även funderat över i hur stor utsträckning tjänsterna kan komma att flytta utomlands efter att skatten införts, men tror att det i ganska liten utsträckning kommer att påverka totalmarknaden, även om man inser att externa producenter får konkurrensfördelar. När det gäller privatpersoner är de ofta obenägna att göra affärer med utländska finansiella företag, varför flödet åt det hållet kan bli begränsat, enligt utredningen.

Utredningen, som tillsattes av den rödgröna regeringen, fick sina direktiv den 7 maj 2015 och ska redovisa sitt uppdrag i ett betänkande senast den 1 november, alltså om en dryg månad.

Det återstår att se hur mycket av de preliminära ståndpunkterna, som Pensionsnyheterna hittat, då återstår.