5 sep 2016 11:44

Kommunernas pensionsskulder summeras till 243 miljarder

Landets kommuner är skyldiga sina nuvarande och framtida pensionärer 243 miljarder kr. Det är en minskning med 6 miljarder kr jämfört med förra året. Räknat som ett genomsnitt på invånare innebär det nästan 25 000 kr per person.

Största del i åtagandet är de förmånsbestämda livsvariga pensionerna som fanns i de äldre pensionsavtalen, löften som nu i allt större utsträckning ersatts av premiebestämda pensioner.

Det visar Skandias pensionsskuldrapport, som presenterades i dag, för sjätte gången.

– Att skulderna går ned beror delvis på att allt fler kommuner tagit tag i pensionsskulderna och försäkrat bort delar av åtagandet. En annan orsak är att många anställda i kommunerna som är födda på 40-talet nu gått i pension, vilket innebär att man amorterar på skulderna, säger Greger Gustafsson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, till Pensionsnyheterna.

Han tycker sig se att allt fler kommuner nu visar intresse för att försäkra bort sina åtaganden.

– Det är allt fler kommuner som går ut och upphandlar försäkringslösningar nu och de finner det attraktivt att vi kan hjälpa dem att hantera livslängdsriskerna, säger Greger Gustafson.

Skandia och KPA är numera de enda bolagen som är verksamma på den här marknaden, sedan SPP dragit sig ur och sålt sin verksamhet till KPA. Någon siffra på hur mycket som de två bolagen Skandia och KPA tillsammans försäkrat bort har han inte. En orsak till det är att man ofta har pensionsförsäkringsmomentet med som en option, när man handlar upp pensionsadministration. Det gör att man ropar av försäkringslösningar löpande och behöver inte gå ut i ny upphandling varje gång.

Till det kommer att de överskott som man får i form av återbäring kan användas till premiebetalningar, något som ytterligare bidrar till att det är svårt att få fram siffror på exakt hur mycket av pensionsskulderna som flyttats bort från kommunernas redovisningar.

Det vanliga är att de tidigare intjänade pensionsskulderna som många gånger står för cirka 85-90 procent av de totala pensionsskulderna bokförs som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och att de därför inte påverkar storleken på det egna kapitalet. Här kan det dock bli ändring inom bara ett par år.

– En statlig utredning föreslår att hela pensionsskulden från och med 2018 ska redovisas i balansräkningen. Över en natt kommer kommunernas soliditet att försämras med över 200 miljarder kronor. Det innebär att en tredjedel av Sveriges kommuner kommer att få ett negativt eget kapital, konstaterar Greger Gustafson.

Han påpekar att det också kan finnas behov av att justera i de dödlighetsantaganden som ligger till grund för kommunernas avsättningar, något som kan göra att skulderna behöver skrivas upp.

– Det handlar om att vi blir allt friskare och att framför allt män verkar leva längre än man tidigare antagit i det regelverk, RIPS, som Sveriges Kommuner och Landsting använder sig av för att beräkna skulden, säger han.

Nu är pensionsskulderna inte det enda molnet på himlen för landets kommuner.
I sin senaste ekonomirapport från april i år SKL bedömningen att kommunerna behöver genomföra omfattande skattehöjningar fram till 2019. Snittet ligger på 1,82 kr per hundralapp jämfört med i dag. Då är pensionsskulden bara en av anledningarna till behovet av höjningar. En större andel äldre, fler skolbarn och ökade migrationskostnader bidrar också.

Sett på riktigt lång sikt kommer pensionsskulderna att vara ett minne blott, eftersom de förmånsbestämda pensionerna och skuldföringen av dessa kommer att försvinna.