Finanspolitiska rådet upprepar sitt förslag om att pensionsåldern i Sverige succesivt höjs för att hålla de offentliga finanserna långsiktigt hållbara. Det framgår av årets upplaga av Finanspolitiska rådets rapport över svensk ekonomi.
Normen att gå pension vid 65 års ålder behöver brytas, menar Finanspolitiska rådet, och föreslår att pensionsåldern höjs gradvis för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara och generera acceptabla pensioner. En succesivt höjd pensionsålder är också relevant för utvecklingen av den svenska arbetsmarknaden.
Allteftersom medellivslängden stiger ökar antalet pensionärer som ska försörjas av varje yrkesverksam. Pensionerna blir då lägre i relation till lönerna. Pensionssystemet är stabilt i den meningen att en sådan minskning av pensionernas relativa värde äger rum med automatik. I praktiken finns dock en risk för att pensionssystemet kan uppfattas som så snålt att tillskott från statskassan blir nödvändiga, skriver Finanspolitiska rådet i rapporten.
För att ålderspensionssystemet ska vara politiskt hållbart och generera rimliga pensioner när medellivslängden ökar måste pensionsåldern öka i takt med att medellivslängden ökar. Rådet anser att det är mycket viktigt att gränsen för vad som betraktas som en normal pensionsålder gradvis flyttas uppåt i åldrarna och påminner om förslaget i förra årets rapport om att ta ett första steg genom att öka pensionsåldern med en månad per år i kommande avtal och pensionsregler.