28 apr 2016 12:26

Negativt resultat för Länsförsäkringar Liv

Resultatet för första kvartalet 2016 innebar ett resultat på minus 1,1 miljarder kr för sorgebarnet Länsförsäkringar Liv. Nedgången berodde på fallande räntor som drev upp värdet på skulden i Gamla Trad. Bolaget fick ju 2011, på grund av för höga garantier i Gamla Trad, problem med sin solvens och tvingades till följd av detta dra ned risken i sin placeringsportfölj rejält. Gamla Trad hade, vid utgången av kvartalet, 87 procent räntebärande tillgångar och 2 procent fastigheter. Sedan 2011 har bolaget genomfört ett strävsamt arbete för att bit för bit stärka balansräkningen.

Just i första kvartalet ledde de fallande räntorna till en positiv avkastning, framför allt genom en uppvärdering av obligationsportföljen i Gamla Trad, för bolaget som redovisar en totalavkastning på 2 procent för perioden. Konsolideringen föll från 124 till 122, medan solvensen stärktes från 124 till 126, jämfört med första kvartalet 2015.

Enligt Jörgen Svensson, vd för Länsförsäkringar Liv finns orsaken till den svaga utvecklingen i den osäkerhet som präglar såväl aktie- som räntemarknaden och han ser ingen snabb förändring i sin kristallkula.

- Även om den senaste månadens utveckling på aktiemarknaden andades mer optimism är vår bedömning att både aktie- och obligationsmarknaden kommer att ha en ojämn utveckling, säger han till Pensionsnyheterna.

Sparare som vill ha större möjlighet att ta risk, och förbättra utsikterna till avkastning, har sedan 2013 haft möjlighet att frånsäga sig sina höga garantier, som legat i intervallet 3-5 procent med ett genomsnitt på 3,7 procent, och villkorsändra sina försäkringar till Nya Trad. Det är något som många kunder gjort, totalt med 76500 försäkringar. Det innebär att något mer än var tredje kund som via utskick fått del av erbjudandet valt att flytta sparpengarna till Nya Trad. Totalt rymmer portföljen för Nya Trad nu 15,4 miljarder kr, inklusive avkastning.

Första kvartalet gav dock negativ avkastning för bytarna. Totalavkastningen blev minus 1,5 procent och konsolideringen rasade minskade från 124 114 till 111. Återbäringsräntan har gått ned från 8 procent till 6 procent sedan förra året, något som bidrar till fallet i konsolideringen när avkastningen inte kunnat hållas uppe.

När Nya Trad lanserades var tricket att både flyttare till Nya Trad och kvarvarande kunder i Gamla Trad skulle kunna tjäna på affären. Gamla Tradkunderna skulle tjäna på att solvenssvaga yngre försäkringar flyttades ut och Nya Tradportföljen, med nollad garanti, skulle ge möjlighet till högra avkastning genom ett större risktagande. Nya Trad portföljen innehöll drygt hälften, 56 procent, räntebärande tillgångar och 30 procent aktier medan Alternativa investeringar svarade för 14 procent. Förutsättningen för att det tricket att det inte bara var kunder med bra solvens och hög konsolidering som valde att hoppa av skeppet utan att man fick kunder med olika solvensbidrag att byta till Nya Trad.

- Det var något som jag själv trodde skulle ske och nu ser vi att det även blivit så i verkligheten. Det betyder att det varit försäkringar med både hög och låg solvens som villkorsändrat vilket gör att riskutrymmet för Gamla Trad inte påverkatsfaktiskt stärkts av dem som villkorsändrat, säger Jörgen Svensson.

För kvarvarande kunder i Gamla Trad gäller nu att bolaget långsiktigt klarar av att ge en avkastning på 1,4 procent om året, för att inte garantierna ska riskeras. Klarar man att komma upp till 1,8 procent kan man även vara hyggligt säker på att man inte behöver göra återtag av allokerad återbäring.

Länsförsäkringar Liv har hos FI begärt att få slippa redovisa enligt standardformeln Solvens 2 och ska istället använda sig av en intern modell som enligt Jörgen Svensson ”bättre ska spegla de risker som man har i bolaget” men har ännu inte fått OK för detta av Finansinspektionen.

På frågan om i vilken utsträckning den förändringen kommer att påverka solvens och riskutrymme uttrycker sig Jörgen Svensson med flit något luddigt.

- Utifrån ett kund och bolagsperspektiv kommer den interna modellen, om de godkänns, att innebära en viktig skillnad. En bra intern modell förbättrar möjligheterna för vår riskhantering och leda som kan bidra till att solvensen stärks, säger han.

Han hoppas att få den interna modellen okejad av FI till sommaren och först då tänker han avslöja vilka effekter det får jämfört med standardmodellen i Solvens 2.