Riksbanken ställer sig positiv till finansdepartementets förslag om att förbjuda ränteavdrag för efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen, och bedömer att ett förbud bör leda till att kvaliteten på kapitalbasen förbättras.
Förslaget innebär att den skattemässiga fördel som de efterställda skuldförbindelserna idag har framför andra kapitalbasinstrument försvinner, vilket ökar den skattemässiga neutraliteten mellan olika instrument i kapitalbasen. Ett förbud mot ränteavdrag minskar incitamentet för de berörda företagen att emittera efterställda skuldförbindelser för att uppfylla kapitalbasen, vilket kan öka andelen instrument med högre kvalitet i kapitalbasen, resonerar Riksbanken i sitt remissyttrande som skickades till finansdepartementet i tisdags.
Efterställda skuldförbindelser hör till de tillgångar som får ingå i kapitalbasen i form av primärkapital, vilket tillämpas av företag i finanssektorn såsom försäkringsbolag, banker och fondbolag. Finansdepartementet beräknar att ett förbud mot ränteavdrag på efterställda skuldförbindelser skulle ge skatteintäkter i storleksordningen 1,4 miljarder kronor till statskassan.