8 apr 2016 12:13

Kommissionen har släppt detaljreglerna för MiFiD 2-direktivet

I går släppte EU-kommissionen de delegerade akterna för MiFiD 2, som innehåller mer detaljerad information om hur man ska förstå och tolka bestämmelserna i den kommande regleringen för värdepappersmarknaderna. Den delegerade akten är än så länge ett utkast som ska förhandlas, men den gör ändå tydligt att kommissionen inte drar sig för att noggrant reglera aktörerna på finansmarknaden i detalj.

Styrningen av värdepappersföretag som erbjuder investeringstjänster motiveras bland annat med önskemål om ökad öppenhet som innebär insyn före och efter handel med andra finansiella instrument än aktier, att stärka investerarskyddet genom att skärpa bestämmelserna om incitament, förbjuda incitament i samband med oberoende rådgivning samt att införa nya produktstyrningskrav.

Till detta kommer förstärkta och harmoniserade sanktioner mot dem som bryter mot reglerna. Dessutom vill man se till att de behöriga myndigheterna ”samarbetar effektivt”, vilket innebär att tillsynen ska vara gränsöverskridande.

Reglerna är många och detaljerade, något som definitivt kommer att öka värdepappersföretagens kostnader. Kommissionen skriver frankt att dessa kostnader ”nästan uteslutande (kommer) att bäras av marknadsaktörerna, som bland annat kommer att belastas med vissa kostnader i samband med tillämpningen av de nya och vidareutvecklade organisatoriska reglerna och uppförandereglerna”.

Det som kanske varit den hetaste frågan rör ersättningar till distributörerna, läs provisioner, även om kommissionen i den svenska översättningen väljer att kalla dessa ”incitament”.

För den som erbjuder oberoende rådgivning ska det vara förbjudet med nästan alla typer av incitament och om distributören får sådana ändå, ska de överföras till kundens konto.

Men även den som ägnar sig åt icke-oberoende rådgivning kommer att få nya regler att förhålla sig till. Det ska alltså inte räcka att kalla sig icke-oberoende och fortsätta att ta emot provisioner som hittills, när reglerna trätt i kraft.

För att få ta emot en provision i värdepappersföretag ställer man upp ett antal krav som bygger på att de höjer kvaliteten på den produkt man erbjuder en kund och att denna står i ”proportion till storleken på mottagna incitamentet”.

Vidare gäller att man måste ha ett brett utbud av lämpliga finansiella instrument att erbjuda och tillgång till dessa. De ska inte bara finnas på den egna hyllan utan man måste även ha ett ”lämpligt antal instrument från utomstående produktleverantörer som inte har någon nära koppling till det berörda värdepappersföretaget”.

Leverantörerna måste dessutom en gång om året erbjuda kunden en bedömning av om det instrument som kunden investerat i fortfarande är lämpligt eller ge en tjänst som kan vara till nytta för kunden, till exempel att ge råd om den optimala tillgångsfördelningen. Detta för att man inte ska kunna sälja och glömma utan ägna sig åt verklig kundvård.

Kommissionen verkar också vilja se till att kunderna inte får betala för mycket för de produkter som man erbjuder kunderna. I texten står att de produkter man erbjuder ska komma ur ett brett utbud och till ”konkurrenskraftiga priser”, även om det i utkastet inte sägs något om vad som ryms i begreppet.

Dessutom får distributörerna inte sälja alltför mycket av det egna bolagets produkter och provisioner får inte ”direkt gynna det mottagande företaget, dess aktieägare eller anställda utan att detta ger en påtaglig fördel för den berörda kunden”.

Värdet för kunden måste alltså stå i relation till distributörens vinst.

För att motverka intressekonflikter slår man också fast att icke oberoende rådgivning där provisioner, avgifter eller icke-monetära förmåner inte är godtagbara om ”tillhandahållandet av de relevanta tjänsterna till kunderna påverkas eller snedvrids”.

Värdepappersbolagen ska också kunna ”visa belägg” för att alla provisioner som man tar emot är ”utformade för att höja kvaliteten på den relevanta tjänsten”.

Det lär innebära en ordentlig hemläxa för många av aktörerna på värdepappersmarknaden, som dessutom åläggs att hålla en intern förteckning över alla ersättningar man fått från tredje part. Man ska också kunna visa att man uppfyller skyldigheten att alltid agera ”hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kundens bästa intresse”.

Efter en hastig genomläsning av kommissionens dokument ser det åtminstone ytligt ut som att det kommer att bli många som kan tvingas till ganska omfattande omställningar av sina affärsmodeller när MiFiD 2 kommer på plats och börjar gälla 2018.

De tekniska standarderna berör MiFiD 2. När det gäller provisioner vid försäkringsförmedling så ligger de inte i detta direktiv utan i det kommande IDD.

Från svensk sida har man dock gjort tydligt att man avser att behandla ersättningarna till båda grupperna på ett likformigt sätt. Det gör att alla som erbjuder icke-professionella kunder olika finansiella produkter såväl inom värdepapper som för försäkring, bör ta höjd för att det kommer betydligt hårdare krav för alla.