25 mar 2015 11:44

Låg ränta kan slå hårt mot statens intäkter

Statens intäkter från den avkastningsskatt som tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar kommer att sjunka rejält framöver om ränteläget inte ändrar sig drastiskt mot de prognoser som finns idag.

Avkastningsskatt påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Årets räntesatser för kapitalförsäkringar bestämdes av statslåneräntan den sista november året före och för pensionsförsäkringar av den genomsnittliga statslåneräntan under året före.

Efter finanskrisen 2008 har räntan fallit kontinuerligt. Men när Ekonomistyrningsverket, ESV, gjorde sin senaste prognos i september 2014, den prognos som alltså utgör grunden för statens budgetramar för 2015, trodde man på en snabb ökning av räntan. Något som skulle ge staten många sköna slantar i skattkistan.

”En successivt stigande räntenivå från 2015 medför att [avkastnings]skatten stiger snabbt från och med 2016, och uppgår till 22 miljarder kronor i slutet av prognosperioden”, skrev ESV i sin prognos då.

Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor. Medelvärdet för statslåneräntan under 2014 fram till ESV publicerade sin prognos i september var 1,83 procent. Hittills under 2015 är medelvärdet 0,56 procent.

2014 uppgick skatteintäkterna från avkastningsskatt till 9,3 miljarder kr enligt Ekonomistyrningsverkets prognos från september i fjol. De intäkterna beräknas sjunka till 8,4 miljarder kr 2015 för att sedan snabbt vända upp och uppgå till 11,2 miljarder kr 2016, 17,1 miljarder kr 2017 och hela 22,2 miljarder kr 2018.

Fem månader efter ESV:s prognos hade räntan sjunkit rejält och ränteprognoserna med den. I samband med att Riksbanken beslöt att sänka reporäntan under nollpunkten i februari publicerades en prognos som sa att räntan troligen inte skulle kunna höjas över nollstrecket förrän under andra halvåret 2016.

Som man kan tänka sig kommer det att slå mot avkastningsskatten. Tar vi ett steg tillbaka så räknade ESV i september 2014 med att skatteintäkterna för avkastningsskatt skulle bli 11,2 miljarder kr. I stort sett på dagen fem månader senare publicerar Skatteverket ett ställningstagande där man slår fast att avkastningsskatten för 2016 kommer att bli 0 procent om dagens räntenivå håller i sig till den 30 november i år.

Skatteverket påpekar också noga att det inte kan bli frågan om negativ skatt. Trista nyheter för många sparare, och en tanke som troligtvis inte föresvävat vare sig ESV eller budgetavdelningen på finansdepartementet så sent som i höstas. På fredag publicerar ESV en ny prognos över statens finanser. Risken är överhängande att det inte blir någon munter läsning för finansminister Magdalena Andersson (S).

Enligt Jens Magnusson, privatekonom på SEB, ska dock inte effekterna av statsfinanserna överskattas. Det finns faktorer som minskar påverkan.

- Det är riktigt att intäkter från avkastningsskatten minskar snabbt. Å andra sidan beror det ju på att statslåneräntan, alltså kostnaden för att finansiera statsskulden, sjunker. Det innebär att de minskade intäkterna från avkastningsskatten åtminstone till stor del kompenseras av att statens ränteutgifter sjunker. Nedgången har alltså större betydelse för statsbudgetens inkomstsida isolerad än för statsbudgetens saldo.

Statsskulden ligger på knappt 1 400 miljarder kronor och skillnaden mellan en statslåneränta på 1 respektive 0,5 procent blir då på ett ungefär 7 miljarder kronor. Om ränteläget håller i sig till slutet av året innebär det en nettominskning av statens inkomster med ungefär 4 miljarder kronor,

- Med tiden kommer också avkastningsskatten ge mer än tidigare. Räntorna kommer förr eller senare att vända uppåt. Dessutom, nu när det avdragsgilla pensionssparandet avskaffats, så behöver runt två miljoner svenskar byta från en sparform med en avkastningsskatt på 15 procent till ISK eller kapitalförsäkring där den är dubbelt så hög. Så även om det med statens ögon ser lite trist ut på inkomstsidan just nu så kommer nog snart pengarna från avkastningsskatten tillbaka när statslåneräntan höjts, volymerna ökat och endast sparformer med den högre skattesatsen finns tillgängliga för nysparande, säger Jens Magnusson.