Det är märkligt att diskussionen om att förlänga arbetslivet i stort sett alltid handlar om att skjuta upp utträdet ur arbetslivet när det egentligen är viktigare att se till att komma in på arbetsmarknaden tidigt. Det skriver Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, på DI Debatt i dag.
Hon påpekar att det är långt ifrån alla som vill, kan eller orkar arbeta högt upp i ålder. Samtidigt har Sverige en av de högsta inträdesåldrarna på arbetsmarknaden. Den så kallade etableringsåldern på arbetsmarknaden, när 75 procent av en årskull har arbete, är 26 år, jämfört med 20 år så sent som i slutet av 80-talet. Det beror dels på att allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasiet men många gör också ett uppehåll mellan gymnasium och högskola.
Sverige är ett av de länder som har de allra högsta examensåldrarna inom OECD. Den genomsnittliga examensåldern på svenska högskolor och universitet är över 29 år, vilket är näst högst bland alla OECD-länder. I Storbritannien är den genomsnittliga examensåldern 24 år och i Nederländerna 25 år, för att nämna två jämförbara länder, skriver Eva Adolphson.
Hon menar att det borde gå att sänka examensåldern genom att stärka studenternas ekonomiska drivkrafter.