I dag lanserar Skandia en studie om hur man kan utvärdera effekterna av förebyggande arbete. Studien, Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?, visar att föräldrastöd är en kostnadseffektiv insats som förbättrar barns psykiska hälsa och minskar förekomsten av kliniska problem.
Det är forskare vid Uppsala Universitet under ledning av Anna Sarkadi, docent vid institutionen för socialpediatrik, som har genomfört studien på uppdrag av Skandia.
Studien visar att en kommuns kostnader för förebyggande insatser för utagerande beteendeproblem i form av föräldrastödsprogram eller skolprogram ligger på i genomsnitt 3000 kr per barn i de kommuner som investerar i detta. Kostnaderna för ett avvärjt fall av utagerande beteende skattas till mellan 26 000 kr och som högst 100 000 kr beroende på vilken insats man väljer. Snittet är 27 000 kr vilket är en knapp tredjedel av vad ett barn med utagerande beteendeproblem kostar kommunen årligen.
Det visar att programmet genererar två kronor tillbaka för varje satsad krona under ett år, samt sju till åtta kronor under 15 år när det erbjuds som en riktad insats, det vill säga till föräldrar med barn som redan har utagerande beteendeproblem.
Stiftelsen Skandia Idéer för livet har utbildat var tredje svensk kommun i förebyggande sociala investeringar. Det sista året har vi sett ett skifte i synsätt där allt fler nu vill satsa på detta. Här finns intresse från offentlig sektor men också från andra aktörer. För att lyckas med sociala investeringar måste man veta vad som fungerar och inte. Det är grundförutsättningen för att kunna investera i det som ger effekt, både rent mänskligt och även ekonomiskt. Tillsammans med forskarna bygger vi nu upp en kunskapsbas som beslutsfattare inom kommunerna kan använda för att utvärdera kostnadseffektiviteten i olika sociala satsningar, säger Lena Hök, hållbarhetschef Skandia, i en kommentar.