I slutet av augusti skickade Finansinspektionen ut en stor enkätundersökning till ett hundratal av de större förmedlarbolag som lever av att förmedla livförsäkringar. Förmedlarna ska svara på vilket sätt de får betalt för sina tjänster och även hur mycket.
- Eftersom försäkringsförmedlarna inte rapporterar in några siffror till oss, vilket till exempel banker och försäkringsbolag gör, har vi bestämt oss för att begära in uppgifter för att få en bild av hur de får in sina ersättningar och vilka volymer det handlar om säger Åsa Thalén, chef Finansinspektionens avdelning för konsumentsskyddstillsyn.
I enkäten ska förmedlarbolagen svara på hur de fått ersättningar från försäkringsbolagen och FI vill veta om ersättningen varit så kallad up-front ersättning eller om det handlar om beståndsvård. Man vill veta under vilka former och för vilka produkter bolagen får ersättning för.
Det här är inte första gången man frågar förmedlarna om hur de tjänar sina pengar. För två år sedan fick de också svara på frågor angående sin verksamhet till FI.
- Vi gjorde en liknande undersökning 2012 men den var inte lika omfattande som den vi nu gör, säger Åsa Thalén.
Anledningen till att man vill ha in uppgifterna är att FI har regeringens uppdrag att hitta former för hur man ska kunna begränsa provisioner som kan påverka kundens intressen negativt, något som också nämns i den promemoria som regeringen skickade ut i juni.
Till saken hör dessutom att FI:s arbete med provisionsbegränsningar ska samordnas med de regler som kommer att gälla enligt MiFiDII direktivet för värdepappersmarknaden och det nya direktivet för försäkringsförmedlare IMD 2.
Här är tanken att eftersträva en harmonisering och att det inte ska vara någon skillnad på vilket regelverk man omfattas av, när det gäller hur ersättningarna ska regleras.
- Vi vill så långt det är möjligt ha en harmonisering så att inte olika regler gäller för olika typer av aktörer som sysslar med samma verksamhet och därför vill vi avvakta MiFiD II-utredningen ,säger Åsa Thalén.
MiFiD II-direktivets införande i svensk lag utreds just nu under justitierådet Ann-Christine Lindeblads ledning och den utredningen ska även ta in ersättningsfrågorna för försäkringsförmedlarna i sitt arbete. De har nyligen begärt en förlängning av sin utredningstid med ytterligare några månader och vill lämna sitt betänkande den sista januari snarare än den sista oktober, vilket var den ursprungliga planen. Det här gör sammantaget att det inte kommer att komma några förslag till reglering av förmedlarnas ersättningar förrän utredningen lagt sitt betänkande.
Finansinspektionens kartläggning och analys av de största förmedlarbolagens intäktsströmmar är dock ingenting som ska kopplas till utredningen utan den görs internt på FI. Och resultatet är inget som kommer att offentliggöras, enligt Åsa Thalén.
- Den här undersökningen är en del av vår analys och den kommer inte att offentliggöras utan vara ett underlag för oss i en konsekvensanalys när vi ska utforma den framtida regleringen, säger Åsa Thalén.
Undersökningen av förmedlarna begränsar sig till förmedlarbolagen och man har inte samtidigt begärt in uppgifter om förmedlarbolagens intjäning i egna värdepappersbolag som till exempel erbjuder fond-i-fond förvaltning.
- Just denna enkät riktar sig till de bolag med tillstånd till försäkringsförmedling och avser de ersättningar som de mottar från tredje part. Det kan uppfattas som lite fyrkantigt, när vi ställer frågorna i enkätform och det är svårt att fånga alla aspekter. Enkäten blir ett inspel till en bredare analys, säger Åsa Thalén.
FI har ännu inte fått in svar från samtliga tillfrågade förmedlare.