I dag kom så till slut regeringens förslag om att införa ett provisionsförbud för försäkringsförmedlare. Förslaget ingår i Finansdepartementets promemoria Stärkt konsumentskydd vid försäkringsförmedling (Ds 2014:22). Enligt förslaget ska förbudet införas om mindre än ett år.
En försäkringsförmedlare får inte ta emot och behålla provision eller annan liknande ersättning från någon annan än kunden, om ersättningen kan motverka att förmedlaren tillvaratar kundens intressen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en försäkringsförmedlare ska uppfylla kravet, skriver Finansdepartementet i promemorian.
Som synes kommer det i viss utsträckning att bli upp till Finansinspektionen, FI, att tolka vad som är en intressekonflikt. Men klart är att provisioner som sådana definitionsmässigt ska ses som intressekonflikter.
Vissa försäkringsförmedlare ger inte råd som är utformade efter kundens intressen, utan snarare utifrån vad som är ekonomiskt fördelaktigt för förmedlaren. Provision som ersättningsmodell skapar således intressekonflikter vid försäkringsförmedling. Det gäller särskilt i fråga om up front-provision, som ger en snabb förtjänst. Även i de fall där någon direkt felaktig rådgivning inte har konstaterats av Finansinspektionen, kan en intressekonflikt sägas föreligga med anledning av ersättningsmodellen. Det finns skäl att dra slutsatsen att kundens intressen inte alltid tas tillvara på det sätt som förutsätts i försäkringsförmedlingslagen (5 kap. 4 § första stycket), skriver man i promemorian.
I promemorian sätter man dock inte ned foten vad det gäller vilken typ av provision som ska förbjudas, om det gäller all form av provision eller bara vissa delar. Nyckeln är att man ska minska intressekonflikter och därmed felförsäljningen, det är inte ersättningsmodellen som sådan man är ute efter. I konsekvensavsnittet av promemorian förs en diskussion om gränsdragningen.
Ett förbud mot up-front-provisioner för livförsäkring, men inte mot beståndsprovision, är en åtgärd som har förutsättningar att vara effektiv. Up-front-provisioner står för de mest omfattande intressekonflikterna och dessa skulle minska och i vissa fall upphöra vid ett förbud mot sådana provisioner. Ett sådant förbud skulle göra det svårare för nya aktörer att etablera sig och produktutvecklingen skulle riskera att avstanna. Det är emellertid inte entydigt negativt i livförsäkringsbranschen. Ett alternativ för att balansera fördelarna med ett sådant förbud mot nackdelarna skulle vara att införa en begränsning i up-front-provisionernas storlek, lämpligen uttryckt som en procentsats. En sådan begränsning innebär att de fördelar som marknadskrafter för med sig genom att skapa incitament för produktutveckling, rörlighet i marknaden och sund push balanseras mot en begränsning av de negativa effekter som ett omfattande provisionsförbud skulle innebära i form av koncentration till försäkringsgivare med stora kundstockar, minskad konkurrens och minskad rörlighet i marknaden. En begränsning i up-front-ersättningen kan effektivt stoppa den del av felförsäljningen som härrör från höga eller t.o.m. extremt höga up-front-ersättningar.
Förslaget innebär att en försäkringsförmedlare ska vidta alla rimliga åtgärder för att identifiera intressekonflikter som kan uppkomma och förhindra att kundens intressen påverkas negativt av intressekonflikter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2015.