Capitalis skärper tonen mot Posten i sitt överklagande av Postens pensionsupphandling och menar att bolaget inte tagit tillvara den konkurrens som finns bland försäkringsförmedlarna. Det skriver bolaget i ett yttrande till förvaltningsrätten.
I sitt nya yttrande har Capitalis tagit hjälp av advokatfirman Cederquist och man justerar sina tidigare yrkanden något. I den här framställningen menar man att Posten otillbörligt gynnat den befintliga leverantören och att man därmed inte tillvaratagit den konkurrens som finns på marknaden utan att det finns godtagbara skäl för det.
Max Matthiessen var den befintliga leverantören och vann också den nu aktuella upphandlingen. Något Capitalis menar skedde eftersom de inte behövde räkna in intäkter från annat än rådgivning i sitt underlag, vilket i sin tur gjorde att de kunde offerera ett bättre pris än de andra anbudsgivarna.
Capitalis menar att det i upphandlingar av den här typen är skillnad på försäkringsförmedlare som har egna investeringsprodukter, i praktiken Max Matthiessen och Söderberg & Partners, och de som inte har det. Detta för att de som inte har egna produkter, rena försäkringsförmedlare som Capitalis väljer att kalla dem, enbart har intäkter från premieprovision, medan konkurrenterna har betydligt fler intäktsströmmar.
I det nuvarande avtalet med Posten har Max Matthiessen fått in minst 286 miljoner kr att förvalta i egna förvaltningstjänster, enligt Capitalis. Den årliga avgiften på dessa är i genomsnitt 1,75 procent varav cirka 1 procent är ren vinst, eller ungefär 2,9 miljoner kr per år. När Max Matthiessen skulle lägga anbud kunde de därför räkna med en intäkt på minst 2,9 miljoner kr utöver det uppdrag som upphandlingen avser.
Eftersom nämnda intäkt med råge överstiger Capitalis totala anbudspris, har Max Matthiessen haft en väsentlig konkurrensfördel när tjänsterna skulle prissättas i upphandlingen, skriver Capitalis.
Man påpekar samtidigt att man inte menar att Max Matthiessen tillskansat sig en otillbörlig fördel, utan vänder sig emot det sätt som Posten valt att utforma sin upphandling på. Detta eftersom det i praktiken gör det omöjligt för någon annan än den befintliga leverantören att vinna.
Capitalis menade i sitt överklagande att Max Matthiessen, som både är den befintliga leverantören och den vinnande anbudsgivaren i den nya upphandlingen, fått en otillbörlig konkurrensfördel.
För att skapa jämlika anbudsförutsättningar i upphandlingen och samtidigt uppfylla postens ambition att motverka höga avgifter, vill man ha ett krav på en högsta tillåtna avgift för förvaltningstjänster, oavsett när de förmedlats. Capitalis föreslår ett tak på 1 procent.
Det skulle säkerställa priskonkurrensen eftersom den intäktsström som Max Matthiessen har från redan sålda produkter neutraliseras och samtliga anbudsgivare får då samma förutsättningar.
Posten Meddelande har i ett yttrande uppgett att det inte är relevant vilka avtal som funnits före den aktuella upphandlingen. Och att de intäkter som Max Matthiessen därmed kan få på grund av upphandlingen från tidigare avtal inte ska vägas in i bedömningen.
Posten anser vidare att det inte åligger bolaget att utforma utvärderingsmodellen så att man beaktar om en viss anbudsgivare tillhör en koncern där det ingår fond- eller värdepappersbolag som enligt andra avtal får intäkter från förvaltning av pensioner. Därför finns det enligt Posten inte någon anledning att diskvalificera Max Matthiessen som anbudsgivare.
Det ska bli intressant att se hur förvaltningsrätten bedömer de båda sidornas argument. Alldeles oavsett utgången i det här målet, ska det bli intressant att se vilka slutsatser andra bolag som ska handla upp förmedlingstjänster kommer till, när det gäller att värdera sidointäkter från egna värdepappersbolag.