22 apr 2014 11:56

Minskade pensionsrätter ska motverka orättvisa vid balanseringen

För att komma till rätta med oönskade effekter vid beräkning av balanseringen i dagens pensionssystem så föreslås att pensionsrätten till inkomstpension ska minskas i samma utsträckning som inkomstpensionskapitalet minskat genom balansering. Det föreslås i promemorian ”En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering” som nyligen presenterades av Socialdepartementet. Förslaget har utarbetats efter det att Pensionsgruppen enats om att ta bort den orättvisa som man sett i systemet och som Pensionsnyheterna kunde referera i mars.

Enligt förslaget ska minskningen ske genom att pensionsrätt multipliceras med kvoten mellan det balansindex och det inkomstindex som fastställts för samma år. Det beräknade värdet av pensionsrätter ska minskas i samma utsträckning som inkomstpensionskapitalet dittills minskat genom balanseringen innan det läggs till den beräknade pensionsskulden.

Förslaget innebär att den i dag principiellt felaktiga beräkningen av för högt belopp elimineras, genom att nyintjänade pensionsrätter påförs hela effekten av balanseringen vid fastställelsen.

När inkomstpensionssystemets tillgångar understiger dess skulder görs avsteg från den vanliga indexeringen av pensionsbehållningen både på inkomstpensionskonton och på utgående inkomstpensioner. Istället för förändringen i inkomstindex används förändringen i balansindex. En balanseringsperiod inleds alltid med minskad indexering av pensionsbehållningen. Därefter vidtar en period då balanstalet via balansindex kommer att både höja och sänka den årliga indexeringen av pensionsbehållningen jämfört med förändringen i inkomstindex.

Dagens konstruktion gör att pensionsrätter som fastställs under en balanseringsperiod får ta del av den positiva indexeringen när den inträffar, trots att pensionsrätterna inte tagit del av den tidigare negativa balanseringen. Detta förhållande innebär att förvärvsaktiva personer kan tjäna på att balanseringen aktiveras. Den tydligaste effekten uppstår för personer som går i pension först efter balanseringsperiodens slut.

Nuvarande metod innebär att pensionssystemets skulder kommer att öka snabbare än dess tillgångar under en balanseringsperiod. Detta är ett avsteg från systemets aktuariella principer och innebär, allt annat lika, att risken för framtida balanseringar ökar. Även om effekterna av förslaget är små på individnivå menar man att dagens beräkning utgör en principiell orättvisa mellan generationer som kan undvikas.

Det här problemet uppmärksammades redan för 15 år sedan och frågan utreddes då. Men någon ändring genomfördes aldrig eftersom lösningen ansågs vara tekniskt svår och problemet på den tiden mest ansågs vara av akademisk art. Sedan 2010 befinner sig systemet i en balanseringsperiod och det finns dessutom nu tekniskt enkla lösningar. Därför menar arbetsgruppen som tagit fram promemorian att man bör genomföra förändringar för att komma till rätta med balanseringens orättvisa utfall.

Enligt förslaget ska bestämmelserna träda i kraft redan den 1 januari 2015. Reglerna ska tillämpas på pensionsrätter första gången fastställdandeåret 2015 och när balanstalet beräknas för 2016. Remissvar ska lämnas till Socialdepartementet senast den 21 juli.