10 mar 2014 12:17

Avkastningsjämförelser i fruktskålen

Idag skriver Alecta i ett pressmeddelande att bolagets ITP-alternativ Optimal varit det bästa alternativet för förvaltningen av tjänstepensionspengar såväl under 2013 som under de fem senaste åren. Alecta Optimal avkastade 17,3 procent under 2013 medan branschsnittet låg på 7,9 procent skriver bolaget, och hänvisar till siffror från Svensk Försäkring som säkert är helt invändningsfria.

Helt invändningsfritt är det dock inte att jämföra en produkt som Alecta Optimal som har en lägre garantinivå än många av konkurrenterna. I praktiken borde Alecta Optimal jämföras med blandfonder för att jämförelsen inte ska halta. Det är ju mycket svårt att tänka sig att krisdrabbade bolaget Länsförsäkringar Liv skulle kunna skapa sig den allokering av sin placeringsportfölj som gett Optimal förstaplatsen i jämförelsen. De skulle ju omedelbart få rött ljus av FI för ett sådant tilltag.

Dagens Industri har också jämfört äpplen med päron när man skriver att AP-fonderna slagit livbolagen i avkastning under fjolåret och ”gör livbolagen gröna av avund.”

Så länge som jämförelserna inte görs med riskjusterad avkastning och hänsyn tas till vilka regelverk de olika aktörerna har att följa, blir den typen av jämförelser både felaktiga och även rent vilseledande. För att kunna ställa ut garantier måste man ju ställa upp med buffertkapital och det kan man ju inte ta risk med, fråga vilken trafikljus- eller Solvens II-expert som helst.

Om AP-fonderna var tvungna att bygga en skuldsida mot pensionssystemet och ställa ut garantier är det långt ifrån självklart att man skulle kunna hålla den höga riskexponering som man har – och bör ha - för att långsiktigt trygga pensionssystemet. Men att jämföra prestationerna mellan blandfonder eller AP-fonder rakt av med livbolag som erbjuder garanterad avkastning är både ohederligt och korkat.