18 sep 2013 15:07

De flesta vill ha ett reformerat PPM-system

Det är många som har åsikter om Premiepensionsutredningens betänkande ”Vägval för premiepensionen” som presenterades i somras. När remisstiden nu gått ut märks det att många stödjer utredningens förslag om att behålla PPM-systemet mer eller mindre intakt.
De flesta är nöjda med mindre reformer och då gärna införandet av deras egna käpphästar.

Som väntat föreslår några att premiepensionssystemet avskaffas helt. Men däremot är det i stort sett ingen som förordar utredningens andra alternativ, att göra om dagens fondtorg till ett mycket begränsat antal statliga fonder.
Såväl LO och Socialdemokraterna som pensionärsorganisationerna har sagt att man vill avskaffa systemet och istället sätta av premiepensionsavgiften i inkomstpensionssystemet.
Främst beror detta på att man menar att utfallet i systemet är för spritt. Men dem får mothugg av Svenskt Näringsliv.

”Man kan inte döma ut ett helt system efter drygt tio års användning”. Det säger Hans Gidhagen, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till betänkandet.

Hans Gidhagen menar att man måste ha tålamod med systemet och förordar istället PPM-utredningens första förslag, att behålla systemet som idag fast med ett antal mindre förändringar.
Ett skäl är att systemet haft i genomsnitt 0,5 högre avkastning än inkomstpensionen.

”Det är visserligen lite som att jämföra äpplen och päron, men avkastningen har faktiskt varit bättre än inkomstpensionen.
Det får vi inte glömma. Och det trots att vi gått genom en tuff ekonomisk period, med en finanskris”, säger Hans Gidhagen, i en kommentar.

Skandia menar att Premiepensionsutredningens betänkande har brister i sitt faktaunderlag som gör att det ”finns nu en påtaglig risk att de politiska besluten om systemet återigen tas på ett bristfälligt tekniskt underlag”. Man menar att utredningens andra förslag, att skrota fondtorget till förmån för ett litet antal statliga fonder, framstår som orealistiskt. Därför finns det i praktiken bara en väg att gå och det är att reformera det befintliga systemet.

”Möjligheten att välja traditionell livförsäkring under såväl sparandetiden som utbetalningstiden skulle dämpa dagens kraftiga förändringar i värdeutveckling och begränsa ytterligheterna vad gäller skillnad i utfall mellan sparare. Därmed minskas statens ”moral hazard-risk” samtidigt som systemets legitimitet stärks”, skriver Skandia i sitt yttrande.

Finansinspektionen, FI, skriver i sitt svar på PPM-utredningen att det finns skäl att se över det nuvarande premiepensionssystemet. Man menar att systemet som det ser ut i dag kan leda till sämre pension för spararna och andra oönskade effekter.

”I vägvalet mellan att antingen behålla och prioritera en stor valfrihet i fondutbudet eller prioritera lägre förvaltningskostnader och begränsade valmöjligheter bör beaktas att endast en liten del av spararna utnyttjar det stora fondutbudet medan det stora flertalet sparare har litet intresse och engagemang eller tycker sig ha svårt att fatta välgrundade placeringsbeslut. En del av spararna anlitar istället rådgivningsföretag vilket har visat sig kunna innebära onödiga kostnader, och ökad risk för att kundintresset, vid provisionsbaserad ersättning för rådgivningen, blir åsidosatt”, skriver FI i sitt svar.

Förmedlarorganisationen SFM tycker inte att något av PPM-utredningens förslag till reformer är bra. Utredningens andra alternativ, alltså att ersätta dagens omkring 800 fonder med ett tiotal statliga fonder, skulle vara samma sak som att ”skrota hela systemet”, något man inte vill göra och de skriver så här:
”Om staten väljer ut tio fonder har ansvaret och osäkerheten lagts över på staten. Den som saknar vilja och kunskap att välja får inte mer kunskap och vilja för att det blir färre val”.

SFM tycker att utredningens första alternativ är bättre, alltså att behålla det nuvarande systemet men med en viss uppstyrning av kraven för att delta på fondtorget.
Organisationen ifrågasätter dock det material som utredningen baserat sina slutsatser på och menar att det är gammal kunskap som inte är ”representativ för dagens system” och att slutsatserna därför kan vara ”överspelade”.

SFM gillar inte utredningens slutsats att de som anlitat rådgivare fått ett negativt nettoresultat och menar att utredningen i för liten utsträckning beaktat att priserna för rådgivningstjänster gått ned och att många rådgivare ”tagit bort eller sänkt de årliga avgifterna”.
Även om man efter dessa sänkningar skulle få ett fortsatt negativt nettoresultat bör man ta hänsyn till att de som valt rådgivning får mindre volatilitet i sina portföljer och att man också ”bör beakta den personliga nytta med rådgivning som individen upplever”.

Pensionsmyndigheten är positiv till de flesta av de förslag som förs fram i PPM-utredningens betänkande. I sitt remissvar skriver Pensionsmyndigheten att man välkomnar översynen av premiepensionen och att betänkandet ”i allt väsentligt” överensstämmer med myndighetens egen analys av systemet.
Man är positiv till att införa ett avgiftstak.
Inte minst för att det på senare tid tillkommit fond-i-fonder i systemet med mycket höga bruttoavgifter.
Däremot motsätter man sig individuell debitering för fondtorget. Man menar att kostnaden kommer att bli mycket låg för de som berörs och att åtgärden snarast riskerar att leda till krångligare administration och information om systemet.

Det andra förslaget, att göra om systemet helt och istället införa ett litet antal statliga fonder, skulle innebära att premiepensionssystemet förenklas för spararna, men att spridningen i utfall fortfarande kvarstår i det här förslaget eftersom det ska vara möjligt att själv välja risknivå.
Myndigheten påpekar att en överföring av hela kapitalet till ett fåtal fonder skulle innebära att dessa fonder blir mycket stora och konsekvenser för förvaltarrisk, ägarstyrning och marknadspåverkan måste utredas noggrant.

Fondbolagens förening avfärdar, som väntat, det mer radikala andra alternativet men välkomnar förbättringar inom det befintliga systemet och menar att problemen med dagens system är överdrivna.

”Inget av de problem som lyfts fram av utredaren bekräftas av utredningens resultat. Premiepensionssystemet är både enklare och har lägre kostnader än andra alternativ”, skriver föreningen i sitt yttrande.

Det största problemet med premiepensionssystemet som det ser ut nu är att spridningen på förvaltningsresultaten är för stor. Ett sätt att slippa de problem som då uppstår kan vara att göra hela systemet frivilligt.
Det skriver Arbetsgivaralliansen och Arbetsgivarföreningen KFO i sitt remissvar.
Arbetsgivarföreningarna håller alltså med utredningen i dess problembeskrivning. Men man är tveksam till de föreslagna åtgärderna. PPM-utredningen föreslår två olika alternativ.
Antingen att behålla premiepensionssystemet som det är med några mindre förändringar, eller att införa ett starkt begränsat fondtorg med en till tio förvaltningsalternativ.

”Utredarens alternativ ett kan vi misstänka inte är tillräckligt och alternativ två, å andra sidan, kan vara för radikalt”, skriver man i remissvaret.

KFO och Arbetsgivaralliansen lämnar två ”funderingar” som de menar kan övervägas. Dels att göra PPM-systemet frivilligt så att de som inte vill vara med istället kan låta sin avsättning gå till inkomstpensionssystemet, dels att öppna systemet för ömsesidigt verkande livbolag att erbjuda traditionellt förvaltade försäkringar.

– PPM bygger på att man gör individuella val och gör man inget val blir det AP7:s Såfa.
Varför inte låta individerna välja om de vill vara med över huvud taget? Om man ska välja mellan 800 fonder borde man också kunna välja att inte vara med alls, säger Per-Olof Westerlund på KFO till Pensionsnyheterna.

Avsättningarna kan istället gå in i inkomstpensionssystemet. Och ändrar man sig sen så är det bara att flytta kommande avsättningar till premiepensionssystemet.

– Man kan ju nästan se inkomstpensionssystemet som supertraditionell förvaltning, säger han.

Men Per-Olof Westerlund är tydlig med att det här bara är tankar och idéer, inte några färdiga förslag.

– Vi tycker man kan fundera kring det här. Sen kanske det är tekniskt ogörligt eller så kan det finnas andra invändningar mot det, säger han.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 7, 2013