18 sep 2013 14:41

Det dröjer innan parterna får ”sina egna” pengar från Alecta

I midsomras kom beskedet att den segslitna frågan om parternas medel i Alectas Garantifond äntligen fått en lösning.
Pengarna ska flyttas från Alecta till en stiftelse som ska stå under tillsyn av FI och pengarna ska inte längre kunna blandas ihop med försäkringsrörelsen. Men det kommer att ta tid innan uppdelningen är klar.

Finansinspektionen godkände 2007 att Alecta fick ha garantifonden som ett eget ”fack” i balansräkningen vid en ändring av bolagsordningen. Tyvärr visade det sig att beslutet saknade stöd i lagen och att FI faktiskt fattat ett felaktigt beslut.

I det läget gällde det för FI att försöka förmå Alecta och parterna att själva acceptera en ändring eftersom FI på eget bevåg inte kunde överpröva ett eget beslut.
Stötestenen var att FI inte kunde gå med på att partsmedlen i garantifonden, ursprungligen 2 miljarder kr som parterna fick när Alecta skiftade ut överskottsmedel, betraktades som en tillgång i balansräkningen.
För FI var det en skuld, eftersom det i slutänden alltid fanns någon som skulle ha rätt till pengarna, även om det var parterna och Alecta som gemensamt fattade beslut om vem som skulle få dem och när.
Garantifonden har två syften. Dels att bidra med pengar till information om ITP-planen och dels att fungera som en kreditförsäkring för företag som på grund av obestånd inte klarar av att betala sina ITP-premier.
När Alecta och FI nu är överens om att lyfta ut pengarna ur Alecta kommer man även fortsättningsvis ha kvar dessa båda och mycket olika syften. Men för FI är det säkert skönt att få frågan ur världen.

Nu när Alecta och FI är överens vidtar en process för att skapa en stiftelse med en styrelse som dels ska ha ansvar för att förvalta pengarna och dels säkerställa att pengarna bara går till sådant som stämmer med stiftelsens ändamål.

För det krävs först ett beslut om att inrätta stiftelsen. Det kan tidigast ske på Alectas överstyrelse i april 2014. Om man då är överens om att ändra i bolagsordningen måste den ändringen i sin tur godkännas av FI. Det kan ta 60 dagar. På FI kommer man antagligen att vara mycket noga med paragraferna. Man är pinsamt medveten om vilka tråkigheter som uppstår om man släpper igenom en lagstridig ändring av en bolagsordning.

När FI gjort sitt är det upp till bolagsverket att registrera ändringen och först därefter kan man bilda stiftelsen och flytta över pengarna. Därefter ska stiftelsen registreras av Länsstyrelsen men det har mest formell betydelse.
Så snart pengarna landat i stiftelsen är det parternas pengar och de kan omedelbart bestämma sig för vad man ska ha dem till.
Förutsättningen är bara att det sker i enlighet med stadgarna.
Sen finns det en tydlig skrivning i åtgärdsplanen som visar att parterna inte ska ha rätt att i framtiden hämta nya pengar från Alecta om stiftelsens medel inte skulle räcka till. Då får man gå med håven någon annanstans.

Om det motsatta inträffar, alltså att det blir pengar över efter det att kollektivavtalsgarantier betalats och informationsmedlen skickats till fack och arbetsgivare ska pengarna också kunna användas till ”annat pensionsfrämjande ändamål inom ITP- och eller TGL”.
Vad det kan betyda blir det upp till den nya stiftelsens styrelse att tolka…
Det kommer att vara den nya styrelsen som ska ansvara för placeringspolicyn för tillgångarna och det avgör ytterst vilken avkastning man kommer att få. Men om man skulle stoppa in de omkring 1,5 miljarderna i Alecta Optimal får man en billig förvaltning som gett en snittavkastning på 8,2 procent under de senaste fem åren.
Det bör ge uppemot 100 miljoner kr om året. Nu är inte den placeringen möjlig och FI skulle säkert ha synpunkter på att pengarna ännu en gång landar i Alecta, nu när man slitit så länge för att få bort dem därifrån.

FI om risken för jäv när parterna skiftar ut pengar till sig själva.

När FI meddelade att man godkänt Alectas metod att låta parterna skifta ut överskottsmedlen ur bolaget till en nybildad stiftelse uppstod en fråga om det kan bli fråga om jäv i överstyrelsen.

I praktiken är det ju samma parter som beslutar om att ta pengarna ur Alecta som ska ta in dem i en stiftelse.
Det blir lite som att flytta dem från höger till vänster byxficka.
Enligt Finansinspektionen är jävsreglerna begränsade i det här fallet varför man inte ser något problem, något som enhetschef Anders Lindkvist besvarar så här:
”Alecta är ett äkta ömsesidigt livförsäkringsbolag. Det högsta beslutande bolagsorganet är överstyrelsen, som i bolagsrättslig mening är en fullmäktigeförsamling som håller bolagsstämma.
Ledamöterna i överstyrelsen, fullmäktige, utses av de arbetsmarknadsparter som företräder bolagets försäkringstagare och försäkrade (delägare). Fullmäktige har behörighet att fatta beslut som rör bolagets och delägarnas intressen.
Därmed är jävsreglerna ganska begränsade. En enskild fullmäktig får inte rösta i en fråga som gäller talan mot honom själv eller befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse mot bolaget.
Därtill får fullmäktige som församling inte fatta beslut som ger otillbörlig fördel för en delägare eller någon annan, till nackdel för bolaget eller annan delägare. Frågan om stämmans behörighet och om eventuella jävsfrågor får hanteras i bolaget men Finansinspektionen kan inte se något generellt hinder mot att överstyrelsen fattar beslut i detta ärende.”

Var står det i lagen?
Pensionsnyheterna bad också FI att förtydliga var man hittar lagstöd för att kunna skifta ut pengar ur det ömsesidiga bolaget Alecta.
I vanliga fall är det ju bara försäkringstagare och försäkrade som har rätt till överskott i ömsesidiga bolag och det kan vara svårt att uppfatta avtalsparterna som försäkringstagare eller försäkrade.
Enligt FI handlar det dock inte om pengar som ingår i försäkringsrörelsen, trots att de ligger i Alecta.

Alecta har alltså pengar som överstyrelsen kan fatta beslut om men som alltså inte tillhör försäkringsrörelsen.
Så här svarar FI på frågan om vilket lagstöd man kan använda sig av för att möjliggöra operationen:
”De särskilda medlen i Alectas garantifond har ursprungligen uppkommit genom ett beslut om återbäring pga. av överskott i försäkringsrörelsen.
Det är alltså medel som inte längre används i försäkringsrörelsen. Av olika skäl, främst praktiska, har medlen sedan hållits särskilt avskilda i bolaget. Inrättandet av stiftelsen är alltså ett slags logiskt slutsteg av det ursprungliga återbäringsbeslutet.
Medlen kommer fortfarande att användas till samma syften som bestämdes vid återbäringsbeslutet. De lagbestämmelser som är aktuella är främst 12 kap. 68, 69 och 70 §§ i FRL.
Motsvarande bestämmelser fanns i gamla FRL när återbäringsbeslutet fattades.”

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 7, 2013