18 sep 2013 14:35

Mycket oklart om förmånsbeskattning av nettobetald rådgivning

Nettobetald försäkringsrådgivning har varit en het fråga de senaste åren i och med att ett framtida provisionsförbud ser allt mer troligt ut.
Ett argument mot att betala rådgivningen med arvode istället som i dag över premien har varit att rådgivningen då skulle förmånsbeskattas och därmed öka kostnaderna för rådgivningen avsevärt.

En av dem som varnat för att nettobetalda modeller i slutändan kan bli en dyr affär är Gustav Rentzhog, vd för Söderberg & Partners.
– Drar man inte kostnaden över kapitalet utan nettobetalar så förmånsbeskattas det. Utifrån de förutsättningar som finns så skulle jag säga att det är en idiotlösning. Vår tjänst blir 200 procent dyrare om man betalar för den separat och det är inte en bra affär för någon, sa Gustaf Renzhog på ett seminarium arrangerat av Pensionsnyheterna tidigare i år.

Nu får han dock mothugg.
– Naturligtvis sammanhänger dessa påståenden med det faktum att många företag nu överväger att byta affärsmodell för sin pensionshantering och kan se stora fördelar i att ha en helt transparent och väsentligt mer kostnadseffektiv pensionslösning för sina anställda, säger Thomas Gyllenmo, partner på Capitalis Tailor som bland annat bistår företag med arvodesbaserad rådgivning.
Enligt honom har diskussionerna om beskattningen av nettobetald rådgivning påverkat Capitalis Tailors verksamhet och man har därför kontaktat Skatteverkets rättsavdelning och bett om ett utlåtande i frågan.
– Jag inlämnade en formell förfrågan till Skatteverkets rättsenhet avseende risken för förmånsbeskattning av arvodesbaserad rådgivning till företag.
Utgångspunkten var den artikel ni publicerade i Pensionsnyheterna nr 6 där Gustav Rentzhog påstod att arvodesbaserad rådgivning (nettobetald) skulle förmånsbeskattas. Denna artikel har därefter fått spridning i branschen och uppfattats som en sanning.
I min fråga till Skatteverket gav jag en bakgrund till min fråga, en översiktlig redovisning av de olika betalningssätt som finns, en processbeskrivning av vårt arbetssätt, vilken omfattning rådgivning har i detalj avseende företagets pensions- och försäkringsutfästelser mm. Skatteverkets rättsenhet hade därefter ett särskilt möte avseende mina frågeställningar den 10 september och det svar jag erhöll var entydigt. Rådgivning som avser de av företaget utfästa pensions- och försäkringsförmånerna är inte föremål för förmånsbeskattning oavsett hur man beräknar ett arvode för denna rådgivning, säger Thomas Gyllenmo.
– Vi har ingående informerat om processer, rådgivningsinnehåll och betalningsmodeller och fått ett entydigt svar på att arvodesbaserad rådgivning avseende ett företags tjänstepensionsplan inte är föremål för förmånsbeskattning, oberoende av hur arvodet räknas fram, säger Thomas Gyllenmo.

Han påpekar att utlåtandet egentligen bara gäller för just deras verksamhet, men det ger i alla fall en fingervisning om att det inte är så enkelt att man kan säga att arvoderad rådgivning kommer att förmånsbeskattas.

– Detta innebär naturligtvis inte att arvodesbaserad rådgivning som utförs på annat sätt inte skulle kunna vara föremål för förmånsbeskattning, men genom vår metodik sedan 10 år tillbaka kan vi i vart fall ge ett entydigt svar på att förmånsbeskattning inte är en problematik att oroa sig för, för de företag som vill ha en kostnadseffektiv, transparent och provisionsfri pensionsplan med arvodesbaserad rådgivning, säger Thomas Gyllenmo.

Men Gustaf Rentzhog får till stora delar medhåll från Skatteverket.
– Det finns många olika varianter av rådgivning. Men man kan säga så att om jag som privatperson går till en försäkringsförmedlare så skulle jag få betala. Det är då en privat levnadsomkostnad.
Om arbetsgivaren istället betalar så kommer det som ett brev på posten att det också ska förmånsbeskattas, säger Tiina Fors, vid Skatteverkets rättsenhet.
Däremot borde det inte vara beskattningsbar förmån om arbetsgivaren anlitar en försäkringsförmedlare att till exempel hålla en föreläsning för en större grupp anställda.
– Då är det inte rådgivning utan information. Om det är allmänt hållet så kan man se det som en form av personalvård, säger Tiina Fors.

Och Thomas Gyllenmo håller med om att det finns gränsdragningsfrågor.
– Däremot så kan det naturligtvis finnas risk för förmånsbeskattning om företaget betalar för rent privat rådgivning avseende till exempel placeringsrådgivning för privata pengar men denna form av företagsbetald rådgivning har jag själv aldrig hört talas om, säger han.
Så vad som egentligen gäller är fortfarande en fråga öppen för diskussion.
Det enda som med någon säkerhet går att säga är att förmånsbeskattning verkar vara något som beror på omständigheter och detaljer och att det därför inte går att säga något säkert, i varje fall inte förrän tillräckligt många bolag använt sig av modellen för att det ska gå att skapa en praxis.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 7, 2013