18 sep 2013 14:11

När verkligheten bankar på

Ibland kommer verkligheten emot en på ett obehagligt konkret sätt. Som häromdagen när jag och min fru träffade vår personliga bankman, Carina. Vi skulle byta ut ett dåligt lån mot ett bättre, trodde vi.
Så tänkte inte Carina. Hon gjorde klart för oss att den ränterabatt på de övriga bolånen som vi fått av hennes företrädare var ”sjukt
hög” och att vi inte kunde räkna med att få behålla den när det blir dags för nästa årliga översyn.
– En så hög rabatt får jag aldrig igenom hos min kontorschef, sa hon som ett utgångsbud och påpekade att rabatten omförhandlas varje år. (Tillfälle till merförsäljning)
– Det är något som inte alla kunder vet om och då kan det komma som en överraskning för dem, sa Carina.
Överraskningen som vi står inför vet vi ännu inget om, men vi fick en del tips på hur vi skulle kunna få lite mindre dålig rabatt, om än inte sjukt hög. Det har banken, som tjänade 1,2 miljarder det senaste kvartalet, inte råd med.
– Vi har också räntor att betala och vi har aktieägare som vill ha avkastning, sa Carina, som då verkade glömt bort att hon är ”personlig
bankman”. (Det vore ju en annan sak om hon var torped för de giriga ägarna. Då vore det ju hennes jobb att skinna oss.)
Nåväl. Hon gav dock en del tips på hur vi skulle kunna begränsa skadorna och plockade fram den mentala kassalådan, som skulle fyllas genom nyförsäljning för att generera ny rabatt.
– Ditt pensionssparande, Mikael? Kan du tänka dig att flytta in det till oss?
– Visst, jag pensionssparar i Avanza Zero och om du har något liknande kan jag flytta det, sa jag.
Det hade hon inte.
Hon övergick till min frus pensionssparande men konstaterade att det fanns mycket lite att göra där, låst i Kåpan.
– De har inte flytträtt, suckade Carina.
Återstod bara PPM-sparandet, som hon då vill ta hand om åt oss, men hade inget på hyllan som var billigare än Sjunde AP-fondens Såfa.
Då la hon huvudet på sned och undrade hur vi hade det med familjens trygghet och om vi kunde flytta gruppförsäkringarna från Skandia
och Länsförsäkringar, där de ligger idag. Inte för att det skulle kunna ge några stora pengar i kassalådan, men om man ska få något (rabatt)
måste man mata draken (dåliga affärer) och fylla på kassalådan.
På bankspråk heter det att man inte längre bryr sig om produktlönsamhet (att affären går ihop) utan fokuserar på kundlönsamhet (ta ut så mycket det går innan kunden skriker).
Samtidigt som jag skriver detta kommer Finansinspektionen ut med ett pressmeddelande där man förklarar att den Glasnost man velat ha kring redovisningen av bolåneräntorna ”inte skapat den öppenhet som FI hoppats på”. Nähä.
FI anser att bankerna ska redovisa ”vad andra tjänster/produkter som man erbjuder vid bolåneförhandlingen kostar kunden och inte bara vilken rabatt de ger”.
Akta dig Carina. Nu kommer FI snart och tittar i din kassalåda.
Och jag och min fru tittar efter en ny bank.
Alla tips mottages tacksamt.

Mkael Nyman
Chefredaktör

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 7, 2013