17 mar 2008 15:17

Ingen broms i pensionssystemet för 2009

I dag redovisade Försäkringkassan den finansiella ställningen i pensionssystemet för år 2007. Trots ett negativt resultat på -82 miljarder kr är det så kallade balanstalet, alltså kvoten mellan systemets tillgångar och skulder, fortfarande positivt. Balanstalet som rapporteras till regeringen landar på 1,0026 vilket innebär att någon balansering eller broms kommer att lösas ut vid kommande årsskifte. Det är först när balanstalet faller under 1,0000 som balanseringen träder in och minskar indexeringen av pensioner och pensionsrätter till dess att systemet åter är i balans.

- Visst kan det finnas enskilda år då balanseringen kan lösas ut framöver men den långsiktiga trenden i våra framskrivningar ser mycket bra ut, berättade Försäkringskassans Annika Sundén för Pensionsnyheterna vid dagens presskonferens.

Det negativa resultatet som gör att fjolårets överskott på 100 miljarder kr nu är nere i 18 förklaras bland annat med att genomsnittsinkomsten ökade mer än avgiftsinkomsten. Genomsnittsinkomsten bestämmer pensionsskuldens förräntning och under 2007 har den slagit igenom snabbare än ökningen i summa inkomster.

- Det blir en månads eftersläpning ifrån det att man anmäler in en inkomstökning till dess att avgifterna betalas in, förklarade Curt Malmborg, generaldirektör på Försäkringskassan.

En annan förklaring är att omsättningstiden i systemet minskade på grund av att den genomsnittliga intjänandeåldern höjdes från 43,5 till 43,7 år. Omsättningstiden är ett mått på hur länge en krona som kommer in i systemet är kvar innan det är dags för utbetalning.
Höjningen av intjänandeåldern beror på att människor nu kommer in omkring två månader senare på arbetsmarknaden än tidigare. Den motverkas delvis av att de som lämnar arbetsmarknaden nu gör det en månad senare.

- Det är bra att människor nu stannar längre på arbetsmarknaden men det bästa vore om de också kunde komma in tidigare. Ett långt arbetsliv är bra för alla, säger Annika Sundén.
Den största förändringen kommer dock från den sänkning av antagandeinkomsterna som gjordes i sjuk- och aktivitetsersättningen som ”kostade” systemet 40 miljarder kr.