Kommunal och SKL blev alltså klara med sina förhandlingar rätt så snabbt medan OFR och AkademikerAlliansen tog betydligt mycket längre tid på sig. En starkt bidragande orsak är att de två organisationerna företräder ingenjörer och läkare. Arbetsgrupper som ofta har lön över taket på 7,5 basbelopp, till skillnad från de undersköterskor och sjuksköterskor som organiseras i Kommunal.
Ett problem i det tidigare avtal har varit att en anställd som delar sin arbetstid mellan flera arbetsgivare där varje del inte räcker för att komma över taket, men där den totala lönesumman gör det, inte fått någon kompensation för det. Det här är något som i rätt hög grad drabbat läkare som ofta har egna verksamheter vid sidan om sina landstingsanställningar.
I det nya AKAP-KL-avtalet finns det en rekommendation för hur pensionspremien skall beräknas för arbetstagare med två eller fler arbetsgivare varav minst en är kommunal. Avsikten är att arbetstagaren inte skall få en sämre pension än vid en sammanhållen hel anställning. Rekommendationen förutsätter dock att anställningarna har ett nära samband och är av intresse för arbetsgivarens verksamhet.
Det här ser alltså ut att lösa läkarnas problem, även om skrivningen är tydlig med att det kommer ned till de kommunala arbetsgivarnas goda vilja i slutänden.