25 jun 2013 14:38

Vilka provisioner vill FI förbjuda?

Finansinspektionen föreslog i samband med sin Tillsynsrapport i maj att man skulle införa ett något mer begränsat provisionsförbud än det man tidigare talat för. Nu ville man bara ha ett förbud för up-front provisioner
och alltså inget totalt förbud av alla provisionsersättningar.
Men man är beredd att utvidga förbudet om det första steget
inte stoppar den oseriösa rådgivningen

Enligt Anna Jegnell, verksamhetsområdeschef Marknader på
Finansinspektionen, har man då definierat ”up-front” som när alla
ersättningar betalas i samband med att finansiella produkter säljs
eller försäkringsavtal tecknas. Det innebär att alla avtal som bygger på premier i serie och där provision utgår med samma procentsats på
varje ny premie inte skulle omfattas av något förbud.
– I det första steget har vi valt att föreslå förbud mot up-frontersättningar. Det är där vi sett de största riskerna för konsumenterna. Up-frontersättningar riskerar att styra rådgivningen utifrån ersättning, snarare än vad som är lämpligt för kunden, säger Anna Jegnell till Pensionsnyheterna och fortsätter: – Om det sedan skulle visa sig att ett totalförbud är vad som krävs för att skydda konsumenten för oseroseriös rådgivning, är vi inte främmande för att ta ett ytterligare steg i den riktningen. Hon tillägger att rådgivning är bra och viktig för konsumenterna och att man därför inte vill försvåra för konsumenterna, när det gäller möjligheterna att få råd om finansiella produkter.
– Vi vill se till att de råd som ges månar om konsumenternas bästa
och vi vill också se en transparent redovisning av alla avgifter så att
konsumenterna kan se och själva avgöra om de tycker att avgifterna
är rimliga. Det är viktigt att konsumenten kan fatta ett välgrundat investeringsbeslut, säger hon.

Det faktum att rådgivare även har möjlighet att finansiera sin verksamhet
genom kick-backs i fonder eller genom att addera tjänster i till exempel
förvaltningstjänster, där man får betalt ur fonderna, är inte myndighetens primära fokus. Förslaget är ett sätt att komma till rätta med problemen på rådgivningsmarknaden.
– Vi vill se att avgifter som tas ut ska redovisas öppet och inte
döljas. En förändring av förmedlarnas affärsmodeller kan väntas
och är välkommen. Vi har valt att satsa på åtgärder mot upfrontersättningarna eftersom det är där vi sett de största riskerna för konsumenterna, säger Anna Jegnell. Det här innebär att det är en ganska
liten del av de totala provisionerna som betalas ut som kommer att påverkas av ett provisionsförbud. Den största delen av marknaden är ju i praktiken provisions- och rådgivningfri eftersom de kollektivavtalade planerna inte innehåller möjligheter att gottgöra sig för rådgivning ur kapitalet. De upphandlade planer som erbjuds från de stora förmedlarföretagen skulle inte omfattas av förbudet, eftersom
de har en rak ersättning.
– Vi har framför allt sett exempel på olämplig rådgivning där rådgivare får betalt up-front för produkter inom försäkring där en förmedlare
först får en stor ersättning up-front och sedan snabbt kan välja att sälja
en annan produkt till kunden och på så sätt skaffa sig ytterligare en
provisionsersättning. Det är den typen av affärer vi vill komma åt i ett
första läge, säger hon. Hon säger vidare att man ännu
inte skickat några underlag till finansdepartementet men att man nu arbetar vidare med förslaget.
– Vi har inget formellt dokument ännu. Vi har gjort analysen och kommer att ge förslag till departementet om hur en lagstiftning kan utformas, men vi är inte där än, avslutar Anna Jegnell.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 6, 2013