Som Pensionsnyheterna rapporterade i går föreslår regeringen att preskriptionstiden för försäkringskrav ökas från dagens tre år till tio år. Dessutom vill man skärpa kraven på livförsäkringsbolagen så att de i fortsättningen blir skyldiga att ta reda på om något dödsfall som kan ge försäkringsersättning har inträffat. Meningarna om vad det här innebär för försäkringsbolagen går isär.
På Bliwa räknar man inte med att de nya reglerna kommer att få någon praktisk betydelse. De är snarast en anpassning av lagen till verkligheten.
- Vi tillämpar idag redan 10 års preskriberingstid och gör körning mot dödsfallsregistret där vi har registeruppgifter så lagförslaget innebär inga förändringar för oss, säger Johan Gunnarsson på Bliwa till Pensionsnyheterna.
Enligt förslaget ska ett försäkringsbolag vara skyldigt att löpande kontrollera om det har inträffat dödsfall som utgör försäkringsfall och att i så fall underrätta efterlevande om möjligheten till ersättning. Om försäkringsbolaget försummar detta, ska preskriptionstiden förlängas till trettio år.
Regeringen menar att preskriptionstiden för försäkringsfall i dag är för kort och att reglernas utformning gör att det är svårt att avgöra när preskriptionstiden inleds. Efterlevande till en person som har avlidit kan dessutom gå miste om ersättning på grund av bristande kännedom om att det finns en försäkring och det är detta som man nu vill komma åt.
Mårten Ajne, frilansande aktuarie på Global Actuaries och bland annat aktuarie för SEB Trygg Liv Gamla, tycker regeringen i sitt förslag blandar ihop två saker. Dels tiden man har på sig från det man upptäckte eller borde ha upptäckt skadan, dels tiden från själva skadehändelsen.
- Jag anser tre respektive tio år vara lagom. Nog ska man kunna ta sig i kragen och anmäla inom tre år från det man förstått att man drabbats. Sedan kan ju en whiplash ta 5 år att utveckla/upptäcka, säger Mårten Ajne till Pensionsnyheterna.
Att utöka preskriptionstiden till så långt som 10 år skulle ställa till det för försäkringsbolagen menar han.
- Det blir ju ett administrativt elände med skador där potentiellt ersättningsberättigade inte hör av sig. Skadan blir ju inte lättare att reglera med tiden, tvärtom.
Han tycker gott att man kan ställa krav på de ersättningsberättigade att agera och menar att redan tre år är rätt lång tid efter vanliga skadeärenden som brand eller stöld.
- Har man väl anmält och kommit in med anspråk så jobbar man ju på tills det är klart. Men man måste kunna sätta punkt och stänga, säger Mårten Ajne.
Johan Gunnarsson ser inte riktigt det problemet.
- Visst blir det så att svansen blir längre, men det har vi med i vårt beräkningsunderlag, säger han.