25 apr 2013 12:59

Riksdagen klubbade ”hemligt” förslag om bank- och försäkringsbolag

Den 10 april klubbade riksdagen en proposition som innebär att kungörelsekravet inför en likvidation av bank- eller försäkringsbolag ska slopas. Inte heller ska den som drabbas av att få tillståndet indraget få möjligheter att ha synpunkter på val av likvidator. I praktiken går lagen som hastats fram under en knapp månad ut på att när ett tillstånd återkallas så ska det inte finnas någon möjlighet för den som blir av med tillståndet att agera, genom att till exempel rymma med tillgångarna.

Lagen träder i kraft idag efter vad som är något av rekord i handläggningshastighet.
Finansdepartementet har dikterat för Riksdagens Finansutskott vad de ska skriva – eller rent av givit dem färdigskrivna handlingar - som sedan skickats till lagrådet.
Någon sedvanlig beredning med remissförfarande har man inte ägnat sig åt utan det är bara Finansinspektionen, Bolagsverket och Riksgälden som fått lämna synpunkter.

Lagrådet har vägrat godkänna det, beroende på den bristande handläggningen. Lagrådet förstår inte varför det är så bråttom och man har inte heller någon förståelse för hemlighetsmakeriet i och med att den promemoria som upprättats inte gjorts offentlig.

”Enligt Lagrådets mening väcker det valda tillvägagångssättet så stora frågetecken att Lagrådet på det underlag som presenterats inte kan tillstyrka att förslagen läggs till grund för lagstiftning.”

Hårda ord men lagstiftning har det trots det blivit.

- Det är något som Riksdagen får ta på sig. I samband med att lagen gjordes om och att ansvaret för tvångslikvidation lagts på bolagsverket istället för som tidigare på Finansinspektionen så uppstod en lucka i lagen. Den innebär att om lagstiftningen funnits kvar hade det funnits en månad för ett institut att vidta åtgärder efter ett likvidationsbeslut. Det är den luckan som nu täpps till, säger Carl B Hamilton (FP), ledamot av Finansutskottet till Pensionsnyheterna.

Han tillägger att det inte finns något ärende ”i pipen” som gör att man haft så bråttom med beredningen att man struntat i att respektera de regler som normalt gäller i lagstiftningsarbetet.