1 okt 2012 14:22

Vad händer med de små sparbankerna om det blir provisionsförbud?

I slutet av augusti lämnade utredaren Anders Parment sin rapport om ett eventuellt provisionsförbud för försäkringsförmedlare till Finansmarknadskommittén, som nu utvärderar hans slutsatser.
Redan innan det står klart vad han kommer fram till är det många som oroas över konsekvenserna av ett förbud. Från förmedlarhåll tycker många att ett förbud skulle slå hårt mot deras distribution medan storbanker med livbolag i koncernerna skulle komma lindrigare undan, eftersom de kan sälja försäkring på sina kontor och då inte drabbas av ett eventuellt förbud.
Men det är inte alla banker som har egna livbolag, till exempel de fristående Sparbankerna.
Pensionsnyheterna har träffat representanter för tre sparbanker som löst distributionen genom att hålla sig med egna mäklerier som är noga med att deras särart måste tas hänsyn till, om det blir ett provisionsförbud.
1826 Försäkras vd Thomas Iván tror dock att provisionsförbudet ”rimligen bara” kommer att gälla för privatsidan.
Ola Heimgård från Sparbanken Öresund kommer injagande till Pensionsnyheterna för snabblunch en av de sista dagarna i augusti. Han har varit på Bankföreningen
i ett möte om ett remissvar som medlemmarna ska lämna till Finansdepartementet, om IMD 2.
– Jag ser det som en viktig uppgift för mig i det här sammanhanget att tydliggöra att det även finns banker med egen försäkringsförmedling. Det är jätteviktigt för oss att inte hamna på ”fel” sida. Vi ska inte betraktas som renodlad bank, men vi är inte heller re­nodlade försäkringsmäklare.
Ola Heimgård, chef för Pension & Försäkring på Sparbanken Öresund, förklarar att hans bank be­driver så kallad contract banking.
Därmed hamnar de i en särställning mellan storbankerna och vanliga försäkringsmäklare.
– Till skillnad från storbankerna har vi inte alla produkter ”inhouse”. Istället kan vi genom ett flertal samarbeten med andra aktörer ge kunden motsvarande produkterbjudande som storbankerna.
Han kallar det för att Sparbanken Öresund har vänt sin ringa storlek till en attraktiv fördel och konsta­ terar att de till och med överträffar storbankerna i valmöjligheter på till exempel tjänstepensionssidan.
– Vårt arbetssätt ger oss möjlighet att visa respekt för kundernas val av försäkringsbolag. Kreditkunder som även vill ha stöd och rådgivning inom försäkring behöver inte byta bolag, för att även kunna ta del av vårt utbud på den sidan.
Sparbanken Öresund, som är en sammanslagning av före detta sparbankerna Finn och Gripen, ägs av två sparbanksstiftelser som för sparbankstraditionen vidare – ”att verka och utveckla det område där banken finns”. Åtagandet innebär att Sparbanken Öresund tillsammans med ägarna ger tillbaka delar av vinsten till olika projekt inom allt från idrottsföreningar till forsknings­ projekt och näringsliv i bankens verksamhetsområde. Det medför dock inte att banken inte har vinstkrav på verksamheten.
– Vi är, som alla banker, beroende av krediter och upplåning ute på marknaden och måste hela tiden vakta på vår rating. Men med två sparbanksstiftelser som ägare kan vi vara mer långsiktiga i vår utveckling av kunderna, banken och närområdet.
Trots att Ola Heimgård ansvarar för Försäkring & Pension svarar han blixtsnabbt ”andra banker” på frågan om vilka som är deras huvudkonkurrenter. Och med en min av fullständig självinsikt säger han att Sparbanken Öresund och de stora mäklarföretagen inte agerar i samma företagssegment. Till konkurrensen från andra banker infogar han också regleringar som är utformade med utgångspunkt från storbankerna.
– Vi styrs av samma regelverk som en storbank men har inte deras storlek att fördela kostnaderna på. Så med fler krav från EU, som till exempel IMD 2 får vi i första hand effektivisera vår organisation och fortsätta växa för att klara av den konkurrensen. Ett annat sätt är såklart att ta större marknadsandelar, fortsätter Heimgård.
Av cirka 15 000 företagskunder på kreditsidan är det omkring 10 procent som även är kunder inom tjänstepensioner, så Sparbanken Öresund saknar inte prospects.
– Förutom att tjänstepensioner skapar kund­ och banknytta så är det även ett bra sätt att stänga ute våra konkurrenter.
Charlotta Carlberg, nyanställd vd för Svenska försäkringsförmedlares förening tycker inte att ”inhouse­mäkleri” vid de mindre sparbankerna utgör osund konkurrens mot mäklarbranschen, under förutsättning att de följer mot­ svarande regler som försäkringsförmedlare.
– Bara man sätter konsument­ skyddet i första rummet genom alla faser av förmedlingssituationen så välkomnar jag konkurrens. En förmedlare ska verka enligt gällande regler och sätta kunden i fokus, vi ska verka för kundens bästa. Kan förmedlare på bank svara mot de kraven ser jag inget osunt i deras verksamhet, för våra medlemmar.
Charlotta Carlberg är emot ”överdriven” detaljreglering.
– Målet med regleringar – kundens bästa – hotar att försvinna bland alla paragrafer som förmedlare ska uppfylla.
”Kollegor” till Sparbanken Öresunds pensions och försäkrings­enhet är 1826 Försäkra med huvudkontor i Kristianstad. 1826
Försäkra har tagit ett steg längre ifrån bankverksamheten och är ett
helägt dotterbolag till Sparbanken 1826. Vd Thomas Iván och en kollega till honom hade ett förmedlarbolag inom Säkra som banken övertog 2009.
– Modellen med ett fristående bolag garanterar vår opartiskhet. Banken säljer inga av våra produkter och vi säljer inte några av bankens produkter. Ändå är Sparbanken 1826 vår största samarbetspartner, säger Thomas Iván. Och när det gäller övergripande frågor har vi en koncerngemenskap.
Gemensamt för 1826 Försäkra, Sparbanken Öresund och även Sparbanken Syd, som arbetar på likartat sätt som Sparbanken Öresund är att de har brutit samarbetet med Swedbank.
– Vi skulle gärna samarbeta med dem, problemet är att Swedbank inte arbetar med förmedlare. Så de kunder som har valt Swedbank sköter vi mot en viss stockersättning, säger Thomas Iván.
När Iván och hans förmedlarkollegor träffar en tjänstepensionskund första gången är det framförallt fyra frågor de vill ha besvarade:
• Försäkringsbehov
• Servicebehov
• Förmåga
• Riskvilja
– Beroende på den profil vi får fram efter att grundligt ha gått igenom de frågorna paketerar vi ett fast kunderbjudande, som vi fakturerar.
Att "paketera" sina erbjudanden tror Thomas Iván blir nödvändigt
för hela branschen framöver. Fakturering över tid och kanske något reducerade up front­ersättningar är något både Ola Heimgård och Thomas Iván föredrar.
– Det skulle ge incitament att ta hand om kunderna när vi har som målsättning att ha en långvarig relation. För även om vi får en hög upfrontersättning är det inte säkert att den motsvarar kostnaderna för kunden över tid, säger Ola Heimgård.
– Om man förskjuter ersättningar mot stock och därmed bort från upfront tror jag marknaden automatiskt skulle rensas från de värsta avarterna av mäkleri, fyller Thomas Iván i och fortsätter:
– I någon ände måste vi få betalt men en kontinuerlig fakturering i förhållande till kundens servicebehov skulle öka transparensen. Då kunden ser vad han/hon betalar för.
– För närvarande har 1826 Försäkra 80 procent av sina intäkter från försäkringssidan och 20 procent från placeringsprodukter.
Beträffande förslaget till provisionsförbud för förmedling tror Thomas Iván att ett förbud bara kommer att omfatta privatsidan.
– På företagssidan skulle ett förbud medföra att rådgivningen till företagarna skulle bli för dålig på lång sikt. Så jag är inte orolig för att det kommer att fattas beslut som inte gynnar försäkringskunderna i slutänden.

Ur Pensionsnyheterna nr 8, 2012