20 dec 2012 12:24

Pensionerna upp 2013 - men ner igen 2014

Nästa år ökar inkomst och tilläggspensionerna med hela 4,1 procent. Eftersom inflationen bara uppgick till 1,1 procent under året innebär det en real uppräkning av pensionerna med 3,0 procent.

- Det är den högsta reala uppräkningen som skett av de allmänna pensionerna ända sedan 60-talet, kanske även någonsin, förklarade Ole Settergren, chef på Pensionsmyndighetens enhet för Pensionsutveckling, vid en pressträff i dag på förmiddagen.

Anledningen till rekorduppräkningen är att inkomsttillväxten varit god, plus 1,9 procent, men även att man får anledning av att använda sig av pensionssystemets gaspedal.

Gasen kommer att ge tillbaka en del av det som försvunnit när balanseringen aktiverats under de senaste två åren. Till det kommer en korrigering för att prognosen för inkomstutvecklingen varit för snål för tidigare år. Myndigheten tvingas nämligen ”gissa” på inkomstutvecklingen för innevarande år eftersom man inte har alla inkomstuppgifter klara från skatteverket förrän deklarationerna är granskade. Det ger en eftersläpning som den här gången ger plus.

I siffror ser det ut så här:

Real inkomstutveckling: +1,9 procent
Prisförändring: +1,0 procent
Korrigering av tidigare prognoser: + 0,7 procent
Total förändring av inkomstindex: 3,7 procent. (avrundat)
Till det ska sedan läggas effekten av ”gasen” med 2,0 procent, totalt 5,8 procent. (avrundat)

Från det dras sedan pensionssystemets förskottsränta på 1,6 procent vilket resulterar i en total höjning av pensionerna för 2013 med +4,1 procent.

Räknat i kronor betyder det en genomsnittlig höjning med 468 kr för pensionärer med inkomst- och tilläggspension.

Ole Settergren konstaterade att det kan verka svårförståeligt att pensionerna höjs, just när vi är på väg in i en djup lågkonjunktur, men förklarade det med den eftersläpning som sker eftersom man räknar med glidande medeltal från tidigare år. Det gör att en nedgång i inkomsttillväxten inte får direkt utslag på pensionerna och att nivåerna blir volatila. För 2014 ser det nu ut som att man kommer att tvingas balansera med 2,0 procent, alltså lika mycket som man plussar på för 2013.

- Det är en oönskad volatilitet men om man ska ha ett finansiellt stabilt system går det inte att undvika. Men systemet behöver inte bete sig på det här sättet och vi har fått regeringens uppdrag att utreda hur man kan minska de här effekterna, förklarade Ole Settergren.