30 aug 2012 13:18

Det blir flytträtt – om utredningen får som den vill

I mitten av augusti hölls det slutmöte med expertgruppen i livförsäkringsutredningen och i början av september ska utredningen lämnas till tryckeriet för att ligga färdig till slutet av september. Utredningen har under sommaren filat ytterligare på det digra materialet och enligt Söderberg & Partners vd Gustaf Rentzhog, som sitter i expertgruppen, har man nu åstadkommit förbättringar.

– Man förklarar sina överväganden lite bättre och det är klarare och lättare att förstå, säger Gustaf Rentzhog, som menar att förslaget kommer att leda till att marknaden ganska snabbt kommer att anpassa sig till de nya förutsättningarna till den flytträtt som utredningen föreslår.
– Allt kan man inte reglera i lag. Istället slår man fast ett antal principer som man på marknaden får utarbeta en praxis kring. Så funkar det redan idag men skillnaden är att när flytträtten blir mer omfattande kommer det att leda till att bolagen måste vara mer noggranna för att inte få problem, eftersom flytträtten kommer att omfatta mer kapital. De måste också ta mer hänsyn till vem som förlorar och vem som vinner vid konstruktionen av flyttregler, säger Gustaf Rentzhog.
Förslaget innebär att det kommer att bli möjligt att flytta premiebestämda fribrev om en anställning upphört och premiebetalningarna upphört. Det kommer att göra det möjligt att samla gamla försäkringar på ett ställe, något som Gustaf Rentzhog tror är efterlängtat av konsumenterna.
Det kommer inte krävas att man lämnar avtalsområdet, något som gör att en ITP-försäkrad som har äldre fribrev, har möjlighet att endera flytta in dem i en upphandlad försäkring via Collectum eller välja någon försäkringsgivare som inte finns bland de upphandlade.
– Jag tror att det finns starka drivkrafter för att samla kapitalet på ett ställe och det gör att det kommer att flyttas in stora pengar till de kollektivavtalade försäkringarna. Det är därför med viss förvåning jag ser att kollektivavtalsparterna motsätter sig förslaget. Jag tror att de tänker fel om de menar att flytträtten på fribrev bara skulle innebära att det flyttas ut försäkringar från det området, säger Gustaf Rentzhog.
Flytträttens motståndare, som tycker att det är för svårt att hitta bra modeller för flytträtt, tar inte hänsyn till att det redan idag finns en fungerande och tvingande flytträtt på försäkringar som är tecknade efter 2006, menar Rentzhog.
– Bolagen kan ju hantera flyttar redan idag så det är inget nytt, säger Gustaf Rentzhog.
Han säger vidare att hela förslaget är en kompromiss och att han för egen del gärna hade sett att även förmånsbestämd försäkring blivit flyttbar för arbetsgivaren, men att han inte fått gehör för den synpunkten hos utredningen.
Enligt AMF:s Tomas Flodén, som också varit expert i utredningen, har man i expertgruppen inte varit överens om allt eftersom det finns synpunkter på ”allt möjligt i utredningen”.
– Men det har absolut inte varit fråga om att det finns någon opposition mot utredningen. Vi har haft en bra och konstruktiv diskussion, säger han.
Han tillägger att många frågor är mycket komplexa och det kommer till exempel att visa sig svårt att slå fast vilket belopp som en sparare i ett traditionellt bolag verkligen ska ha rätt att flytta. Här handlar det till exempel om man ska få med sig kapital som kommer från de garantier som den tecknats med. En hög garantinivå leder ju till att försäkringskapitalet blir högre än om garantin är låg. Då blir frågan om spararen ska ha rätt att ta med sig det kapitalet eller om det ska lämnas kvar. I det sistnämnda fallet leder ju det till att den som flyttar ut lämnar ett kapital som ger ett omedelbart plus i resultaträkningen i det avgivande bolaget.
Den frågan är ännu inte slutgiltigt löst men huvudregeln är att man ska följa kontributionsprincipen och att man alltså ska få med sig det kapital som försäkring gett upphov till under den tid den funnits i bolaget.
En fråga som kommit upp på sista varvet rör försäkringar utan efterlevandeskydd som alltså bygger upp ett kapital som kan bli till kollektiva dödsfallsvinster. Här diskuterar man nu om det finns möjligheter för en flyttare att ta med sig det kapital som byggts upp i försäkringen men att det måste regleras för att det annars kan leda till att man tar med sig hela kapitalet vid en flytt och då adderar ett återbetalningsskydd.
– Det kan skapa problem med adverse selection eller moturval och där har vi haft en diskussion om hur man kan motverka det, säger Gustaf Rentzhog.
En svår nöt att knäcka är hur mycket ett bolag ska ha rätt att ta betalt för att genomföra en flytt. Här blir det ingen detaljreglering av priserna men att något bolag i längden skulle hålla höga flyttavgifter för att ha kvar kapitalet tror inte Gustaf Rentzhog på.
– Utredningen lägger fast en neutralitetsprincip som innebär att den som flyttar ut inte får ta med sig mer kapital än vad han eller hon har bidragit med enligt kontributionsprincipen. Flyttar får inte heller begränsas genom att bolaget inför icke motiverade flyttavgifter, säger Gustaf Rentzhog.
Tomas Flodén, som tidigare hävdat att det vore bra om man kunde få reglering av avgiftsuttagen, har fått ge sig men verkar vara nöjd ändå.
– Frågan om prisregleringen har landat bra nu, tycker jag. Och det kommer också att skapas möjligheter till en option där kunderna kan välja att inte använda sig av flytträtt under en bestämd period, till exempel fem år, och därmed kunna få lägre avgift, säger han.
Det innebär att det blir möjligt för bolagen att sätta ett pris på flytträtten men att det trots det ska gå att lämna ett bolag mot någon typ av straffavgift.
När det gäller möjligheten att ”shoppa runt” för att garantera upp ett kapital anser Gustaf Rentzhog att bolagen numera är bättre på att ställa ut sina garantier i förhållande till den risk det innebär och det innebär att den som vill ha ett stort kapital garanterat får räkna med att få en portfölj som har ett mycket stort inslag av räntebärande instrument. Det betyder i klartext att man inte bör ha något större hopp om
avkastning utöver garantin. Det bör göra att intresset för garantishopping hålls tillbaka, menar han.
Han ser också att bolag som stängt, på grund av att de utlovat för höga garantier och inte klarat av att leva upp till dem, måste öppnas för flytträtt och att man har rätt att ta med sig kapitalet ur dessa bolag, till exempel Länsförsäkringar Liv.
– Det är inte rimligt att sparare som är kvar får sin allokerade återbäring uppäten i och med att den matchas mot underskotten. De riskerar att gradvis bli av med en stor del av överskottet och det är inte rimligt att de inte kan flytta eftersom den förlusten så gott som är garanterad i vissa bolag, säger han och fortsätter:
– Om det leder till att ett försäkringsbolag får skriva ned utlovade garantier är det mer rättvist än om de gamla spararna får stå för notan för att ett bolag har varit för generöst med utlovade garantier. Om bolaget får skriva ned sina garantier betyder det att nya sparare som tidigare gynnats inte längre får en orimlig hög avkastning och de gamla spararna kan flytta och få behålla sina överskott. Det är mer rättvist än om de gamla spararna får stå för notan för att ett bolag har varit för generöst med utlovade garantier, säger han.
Han påpekar att utredningen också arbetat med att reformera skattelagstiftningen, för att göra det möjligt att flytta ihop flera försäkringar till en enda, för att förenkla möjligheten att skapa enhetliga pensionsportföljer av spridda fribrev.
– Människor stannar inte på ett jobb eller på ett kollektivavtalsområde hela sitt liv. De byter jobb och jobbar ibland utomlands, i den icke kollektivavtalade världen etc. och skapar på så sätt ett antal olika fribrev och det finns ett starkt konsumentintresse i den frågan. Därför är det bra att man tar tag i skattelagstiftningen så att den inte ska hindra att man flyttar ihop försäkringar. Här kommer man säkert behöva göra följdändringar på sikt, frågorna är svåra. Det kan vara svårt att lägga förslag som täcker in alla situationer där flytträtten kan kollidera med skatterätten, säger Gustaf Rentzhog.
Tomas Flodéns bild av utredningen, efter det senaste uppskovet, är att den på ett bra sätt har lyckats lägga förslag på alla områden som man haft att ta upp. Och om de genomförs efter en remissrunda, så skulle de göra den här marknaden tydligare och produkterna bättre.
– Därmed inte sagt att kunderna kommer att få mer pension om reformen genomförs. Många delar kommer att kosta pengar, inte minst administrativt och de pengarna kommer att belasta försäkringarna. Det gör att det kanske blir lägre pensioner men de blir samtidigt snyggare, säger han.
Fotnot
Utredningen, som leds av Tord Gransbo, ska överlämnas till regeringen den 28 september.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 7, 2012