Det finns goda nyheter och dåliga när det gäller svenskarnas förmåga att hålla sig kvar i arbetslivet efter 65-årsdagen. Den goda är att det som kallas arbetskraftsdeltagandet ökat ganska kraftigt under de sju senaste åren.
År 2005 var det 14,3 procent av arbetskraften i åldrarna 65-69 år, som jobbade. För de lite äldre, 70-74-åringarna, var det 5,4 procent av samtliga som fortfarande gick till jobbet. Nu, sju år senare är det 17,6 procent av 65-69 åringarna som går till jobbet och 7,2 procent av de som är 70-74 år.
Så långt ser det alltså bra ut. Men i en rapport som gjorts av Pensionsmyndighetens Hans Olsson, finns det en baksida. De som jobbar kvar jobbar allt färre timmar.
Trots att fler jobbar längre, så har antalet arbetade timmar inte ökat alls under perioden. Och räknar man från 2008 har antalet pensionärsarbetstimmar faktiskt sjunkit.
Enligt undersökningen jobbar kvinnor i åldrarna 65-69 i genomsnitt 22 timmar medan motsvarande siffra för män är 25 timmar. Äldre män, 70-74 år, som är kvar på jobbet får ihop en veckoarbetstid på 22 timmar, kvinnor hälften så många.
En stor del av de förvärvsaktiva i gruppen 65+ är egenföretagare. Detta gäller framförallt männen, där 60 procent av de sysselsatta är företagare, antingen med enskild firma eller verksamma som fria yrkesutövare.
I rapporten påpekar man också att arbetskraftsdeltagande enligt SCB:s undersökning AKU är ganska lätt att kvala in till. Det räcker med en timmas arbete i veckan för att man ska sägas delta i arbetskraften. Många av de jobb som utförs är också av hobbykaraktär eller rör enskilda styrelseuppdrag i föreningar.