Det finns brister i pensionssystemet som bör rättas till, men AP-fondsutredningen har inte lyckats ta tag i de frågorna utan har fokuserat på fel saker. Det menar Tredje AP-fonden, AP3, i ett omfattande remissvar på utredningen.
AP3 menar att alla förändringar i pensionssystemet måste ske varligt och efter noga övervägande. De menar att AP-fondsutredningen haft goda intentioner men att man inte lyckats åstadkomma några bra förslag på förändringar.
Utredningens förslag är komplicerat och motiveras på basis av ett bristfälligt underlag, som präglas av åsikter snarare än vederhäftiga analyser, skriver man i sitt remissyttrande.
Grundproblemet, enligt AP3s syn, är att utredningen inte fokuserar på de primära bristerna i dagens system trots att utredningen identifierar dem. Behovet av friare placeringsregler och en mer ändamålsenlig utvärdering utgör, enligt AP3, de primära förbättringsområdena för buffertfondsystemet. Istället för att direkt adressera dessa brister lägger utredningen emellertid fokus på helt andra delar som påstås utgöra problem problem som inte närmare underbyggs och verifieras. Fondernas oberoende och rätt att fatta beslut om mål utmålas exempelvis som ett grundläggande problem. Några hållbara argument för detta framförs däremot inte.
Varken vad det gäller placeringsriktlinjer eller utvärdering av fondernas verksamheter så lyckas utredningen bidra med några värdefulla förslag menar man i remissyttrandet.
Vad gäller huvudförslaget i utredningen, att låta tre fonder styras av en myndighet, så anser AP3 att skillnaden gentemot det alternativa expertförslaget, att låta fonderna gå ihop till en enda, är minimalt. Tre fonder under samma ledning är inte tre fonder mer än till namnet, menar man.
Med en sådan koncentration till en enda myndighet skulle mångfalden på den svenska kapitalmarknaden på ett avgörande sätt försämras. AP3 anser vidare att stordriftsfördelarna med utredningens förslag är begränsade, samtidigt som fördelarna med flera fonder förloras, skriver man i yttrandet.