För en dryg vecka sedan lämnade EU-domstolen ett förhandsavgörande till en spansk domstol där man slog fast att det spanska pensionssystemet var könsdiskriminerande. Anledningen var att deras pensionssystem kräver en längre intjänandeperiod för deltidsarbetande än för heltidsarbetande. Eftersom en stor majoritet av de deltidsarbetande är kvinnor menar EU-domstolen att det rör sig om indirekt könsdiskriminering.
Men den här domen påverkar troligtvis inte det svenska pensionssystemet.
I Sverige är det så att varje år som en person är försäkrad för arbete fastställs en pensionsgrundande inkomst, PGI, under förutsättning att inkomsten överstiger 42,3 procent av prisbasbeloppet. I år är det 18 612 kr. Denna PGI tillsammans med eventuellt pensionsgrundande belopp utgör personens pensionsrätt det aktuella året. Varje år med pensionsrätt ackumuleras och utgör vid pensionstillfället den försäkrades samlade pensionsrätter. Det finns alltså inte en kvalificeringstid som gör att man antingen omfattas eller inte omfattas av pensionssystemet. I Spanien måste man arbeta heltid i 15 år för att kvalificera sig, eller motsvarande längre tid om man arbetar deltid.
- Ju högre inkomst en person har, upp till taket, och ju längre personen arbetar desto större blir pensionen. Detta innebär ju att den som arbetar deltid (även i Sverige till övervägande del kvinnor) naturligtvis får en lägre pension än den som arbetar heltid i motsvarande arbete. Men detta anser jag kan inte anses vare sig direkt eller indirekt diskriminerande, säger Gunnel Vilén, jurist på Pensionsmyndigheten, till Pensionsnyheterna.
I det svenska systemet finns det dessutom säkerhetsspärrar inbyggda som gör att det inte ska gå att hamna helt utanför pensionssystemet, som fallet är i Spanien.
- Sverige har ju dessutom garantipension för den med låg eller ingen inkomstbaserad ålderspension, säger Gunnel Vilén.