Som arbetsgivare har bankerna tagit fram en pensionsplan som innebär att de får ett de facto monopol när det gäller att leverera tjänstepension till de egna anställda. Med den utformning pensionsplanen fått kommer till exempel SEB-anställda att få välja den produkt som den egna bankens försäkringsbolag tar fram och samma ska sedan gälla Swedbank, Danske Bank och Nordea. (Handelsbanken har dock förklarat att man kör vidare med den gamla BTP-planen tills vidare.)
Samma bankers försäkringsbolag brukar annars högljutt beklaga sig över den monopolställning som Alecta fått av parterna när det gäller ickevalet på ITP. Där har man efterlyst valfrihet och klagat bittert över att man inte kommer in och kan ta marknadsandelar för att Alecta är så dominerande. Men när man är hemma i den egna banken ska de anställda alltså inte få ha den valfrihet om man tycker att ITP-tjänstemännen ska ha. Det finns visserligen en skrivning i avtalet om att anställda ska kunna välja andra alternativ på egen bekostnad - men det är inte troligt att den optionen kommer att få någon större betydelse.
Jobbigt kommer det också att bli för de finansföretag som inte har något eget försäkringsbolag som kan ta fram en lösning. Det är en uppgift som läggs på BTP-nämnden som ska plocka fram alternativ för arbetsgivare som saknar egna försäkringsalternativ. En av de möjliga leverantörerna försvinner nu, i och med att SPK inte vill vara med.
I och med att man begränsat valfriheten och inte skapat någon valcentral är det upplagt för kaos. Särskilt om det ska uppstå fribrev när en anställning upphör och premieflödet tagit slut, vilket flytträttsutredare Gransbo föreslagit. Men det är klart. Genom att inte ha någon fullständig valfrihet slipper man välja ut ett ickevalsalternativ och på så sätt är det ingen som får någon fördel av en sådan särställning. Och för bankerna kan det ändå vara tryggt att veta att de alltid har sina anställda som kunder i den egna banken