Det finns en tydlig korrelation mellan kön och pensionsutfall. Men också mellan utbildningsnivå och pension. Det framgår av rapporten Kön och pension Utfall i det nya pensionssystemet som Jovan amac på Institutet för Framtidsstudier i rapporten som lämnade till regeringen i förra veckan.
Rapporten har granskat pensionssystemet med fokus på omfördelningsaspekterna. Enligt rapporten finns det tydliga kopplingar mellan kön, utbildningsnivå och pensionsutfall. Genomsnittsinkomsten vid olika åldrar för kvinnor med en viss utbildningsnivå är enligt rapporten på samma nivå som för män med en nivå lägre utbildning.
Ska man vara krass är inte utredningens resultat så väldigt överraskande, snarare så bekräftas den gängse bilden.
Lågutbildade kvinnor är i synnerhet överrepresenterade vad gäller relativ fattigdom. Den relativa fattigdomen bland pensionärer ökar vid införseln av jobbskatteavdraget, eftersom fattigdomsgränsen är definierad i termer av disponibel inkomst. Med stigande ålder ökar andelen fattiga kvinnor medan detta inte gäller för männen. Denna differens beror på att kvinnor i högre utsträckning överlever sina män och blir ensamstående. När vi undersökte förtida pensionsuttag framkom att år 2003 skedde en tydlig minskning i andelarna som började ta offentlig pension. Könsskillnaden i den allmänna pensionen är starkt beroende av utbildningsnivån, och pensionsgapet mellan kvinnor och män minskar med utbildningsnivån, skriver man i utredningen.
När tjänstepensionen inkluderas i materialet ökar pensionsgapet som kraftigast för de högutbildade. Tjänstepensionens andel av pensionsgapet för högutbildade kvinnor uppgår till 6075 procent.
Det pensionsgrundande beloppet för barnår varierar kraftigt med utbildningsnivån samtidigt som beloppet per barn varierar med antal barn. Kvinnor med grundskoleutbildning erhåller högre belopp än de med högre utbildning. Likaså är totaleffekten av antal barn på pensionsbehållningen positiv för kvinnor med grundskoleutbildning medan den är negativ för högutbildade kvinnor.