19 sep 2012 12:43

Kommentar: Individualism eller kollektivism?

Det drar ihop sig till en lustiger dans när det gäller livförsäkringsutredningen och särintressena. Att avtalsparterna skulle fortsätta dansa tillsammans och ifrågasätta allt som innebär att man devalverar värdet av det kollektivavtalade lösningar var och är knappast oväntat. Att de privata försäkringsbolagen skulle förorda flytträtt i hopp om att få nya kunder är inte heller oväntat.

Än så länge är tonläget lågt från försäkringsbranschen och påhopp på parter inget man just nu vågar sig på. Skälet är den kommande ITP-upphandlingen som tvingar försäkringslobbyn att gå fot, åtminstone i offentligheten. Man vill inte riskerna att hamna i onåd när parterna ska peka ut vilka bolag som kan adlas till valbara under vintern.

I det tysta är man desto mer aktiv. Uppgifter till Pensionsnyheterna gör gällande att Svenskt Näringsliv utsätts för en gerillaverksamhet från försäkringsbolag som är medlemmar i organisationen. Och den ömma punkten är förstås organisationens inblandning i det som uppfattas som kollektivistiska monopollösningar när man i andra sammanhang förordar fri konkurrens och företagsamhet.

Och de två ståndpunkterna är oförenliga. De går inte att ha helt individuella lösningar i ett kollektiv avtalat system. Individuell och kollektiv är oförenliga motsatser vilket leder till konflikter. För Svenskt Näringsliv handlar det inte bara om att komma överens med sina fackliga motparter, det brukar fungera och värdet av tradition och avtal har varit överordnat snacket om valfrihet. Men effekterna av att 7 av 10 blir ickeväljare som göder Alecta och AMF är ett aber.

Ickevalsalternativen, som av en händelse hamnat i de bolag man själv kontrollerar, är en öm punkt för organisationen och man skulle gärna se en lösning där dessa öppnades även för fler aktörer. Att få till stånd en sådan lösning kräver fingerfärdighet i förhandlingsarbetet. Man kan ju bara välja det alternativ som erbjuder den bästa och billigaste lösningen. Att denna kan erbjudas av de bolag som man byggt upp i den gamla monopolvärlden är mot den bakgrunden ganska självklart, eftersom de har stora resurser som man samlat på sig genom åren.

Diskussionerna nu handlar om att man ska låta alla tradbolag (vad nu det är) vara med som ickeval, om man ska låta ickevalet cirkulera över åren eller om man ska hitta någon annan skolgårdsdiplomatisk lösning är i skrivande stund mycket oklart. Men kollektivavtalet för ITP, som skrevs 2006, vill Svenskt Näringsliv för allt smör i Småland inte riva upp, av rädsla för vilka krav som då kan komma upp. Så Svenskt Näringsliv har precis som gamla liberaler dilemmat att man alltid är kluven. Man är för både individualism och kollektivism, men helst vid olika tillfällen.