5 jun 2012 13:05

Kommuner får fortsätta dölja pensionsskuld

I går presenterade regeringen en lagrådsremiss som behandlar kommuner och landstings möjligheter att utjämna resultat över konjunkturcykler i redovisningen. Enkelt uttryckt vill man göra det möjligt för kommuner att genom reserveringar spara pengar under goda år för sämre tider och på så sätt jämna ut resultatskillnader mellan år med hög- respektive lågkonjunkturer.

Att hitta lösningar som passar alla de drygt 300 kommunerna och landstingen och kommunförbunden är en grannlag uppgift, något som visar sig i att remissinstanserna i många frågor inte är överens om hur det ska gå till.

En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om de gamla kommunala avtalspensionerna, intjänade före 1998, som idag inte ligger i balansräkningen som en skuld, vilket de är, utan istället bokförs som en ansvarsförbindelse. Pensionerna betalas ut och bokförs över resultatet det aktuella året. Skulden är alltså dold.

Vissa kommuner har valt att redovisa dem enligt fullfonderingsmodellen, alltså genom att lägga de gamla pensionsskulderna i balansräkningen, men det är ingenting som regeringen vill tvinga på alla andra kommuner.

I lagrådsremissen gör man istället klart att det inte alls behöver vara bra att ta in den gamla skulden i balansräkningen, något som samtliga remissinstanser instämt i, även om Pensionsnyheterna inte har kunskap om vad Linköping och till exempel Östergötlands landsting som använder fullfonderingsmodellen sedan länge, tycker.

Regeringen skriver:

”Ett mindre antal kommuner och landsting hanterar i dag sin pensionsredovisning genom att tillämpa den s.k. fullfonderingsmodellen och inte den blandmodell som lagen om kommunal redovisning föreskriver. Detta försvagar regelverkets trovärdighet, försvårar jämförelser av pensionskostnader, resultat och ekonomisk ställning samt påverkar förutsättningarna för att hantera konjunktursvängningar.”

Resonemanget mynnar ut i slutsatsen att det inte finns på kartan att alla landets kommuner ska tvingas att redovisa den gamla skulden, som totalt uppgår till omkring 300 miljarder kr, i balansräkningen.

Däremot måste man ta höjd för pensionsskulden om man vill använda sig av den föreslagna resultatutjämningsfonden. Där ställs nämligen krav på att man i goda tider, när det finns behov av att spara i ladorna, måste räkna in kostnader för avtalspensionerna innan man bestämmer sig för nivån på avsättningen till den nyskapade fonden.

Regeringen är också lite klåfingrig och litar inte riktigt på att kommuner och landsting kommer att klara av att bedöma hur mycket man ska ha möjlighet att flytta över konjunkturcyklerna. Därför föreslås lagreglering av ramverket, alltså hur mycket och hur man kommer fram till det, medan de respektive kommunerna får utforma detaljerna lokalt.

Även svaga kommuner som har negativt eget kapital, när pensionsskulden räknats in i balansen, ska få utnyttja resultatutjämningsfonden, även om deras möjligheter blir något mer begränsade.

Lagrådsremissen är resultatet av utredningen ”Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59)”, som överlämnades till regeringen i september 2011. Utredningens paradförslag – en gemensam kommunal stabiliseringsfond som skulle gå att hämta pengar ur i bistra tider, har dock varken fallit regeringen eller remissinstanserna på läppen, varför man valt att slänga den delen av utredningen i papperskorgen.

De nya reglerna föreslås vara införda per den 1 januari 2013 men med övergångsregler ska det vara möjligt att spara undan överskott som uppkommit under räkenskapsåret 2010.