Det börjar bli trångt i väntrummet för europeiska pensionsreformer. Samtidigt som IMF uppmanar Schweiz att ta itu med stigande pensionskostnader pågår en liknande diskussion i Österrike.
Österrike har redan beslutat att successivt höja den lägsta åldern för den så kallade korridorpensionen från 62 till 63 år från 2026. Samtidigt höjs kravet på försäkringstid från 40 till 42 år.
Nu vill förbundskansler Christian Stocker gå vidare och bland annat bygga upp en statlig pensionsfond med utdelningar från statligt ägda företag. Omkring 700 miljoner euro per år ska avsättas och på 3040 års sikt är ambitionen att bygga upp ett kapital på omkring 100 miljarder euro.
Men motståndet har redan infunnit sig. Fackliga ÖGB varnar för att kapitalmarknadslösningar kan urholka det befintliga fördelningssystemet.
"Pensioner är ingen vadslagning på börsen", säger ÖGB:s Helene Schuberth.
Österrike illustrerar därmed samma problem som flera andra europeiska länder brottas med. En åldrande befolkning talar för högre faktisk pensionsålder och andra reformer, men försöken att förändra systemen möter snabbt motstånd från grupper som riskerar att förlora på förändringarna.
Frankrike har fått uppleva våldsamma protester mot höjd pensionsålder, medan Italien och Tyskland under lång tid brottats med politiskt svårgenomförbara pensionsreformer.
Sverige har tagit emot många studiebesök från de här länderna på senare år, som vill se hur Sverige gjorde på 1990-talet. Det grånande Europa vet i stora drag vad som behöver göras. Betydligt svårare är att få väljarna att acceptera det.