Efter att ha tagit del av myndighetens inlaga framstår FTN:s processuella position som starkare än tidigare.
Den kanske mest betydelsefulla delen av yttrandet handlar inte om de juridiska detaljfrågorna kring investeringsmål, underskrifter eller fondkategorier. I stället riktar FTN fokus mot den fråga som ofta blir avgörande i upphandlingsmål: skada.
Myndigheten framhåller att Indecaps fond placerade sig på plats 54 av 69 anbud i den inledande utvärderingen och slutligen på plats 53 av 69. Eftersom endast 14 fonder tilldelades fondavtal innebär det att ett stort antal andra anbud låg före Indecap utan att själva vinna upphandlingen.
Det resonemanget syftar till att ifrågasätta om Indecap överhuvudtaget kan anses ha lidit någon rättsligt relevant skada.
FTN går samtidigt metodiskt igenom de invändningar som Indecap riktat mot andra anbudsgivare. När det gäller kravet på överavkastning relativt jämförelseindex hävdar myndigheten att upphandlingsdokumenten redan från början klargjorde att bedömningen skulle baseras på både fondernas legala dokument och de uppgifter som lämnades i anbuden. Därmed försöker FTN neutralisera ett av Indecaps starkaste argument.
Även invändningarna om underskrifter på anbuden möter motstånd. FTN menar dels att de aktuella underskrifterna uppfyller kraven, dels att eventuella brister under alla omständigheter skulle ha kunnat rättas genom komplettering, snarare än genom att anbuden förkastades.
Den principiellt mest intressanta delen av målet rör dock FTN:s uppfattning att upphandlingen inte avser tjänster utan kapital. Myndigheten argumenterar för att fondandelar är kapitalrörelser enligt EU-rätten och därför inte omfattas av de direktivstyrda upphandlingslagarna på det sätt som Indecap hävdar.
Om förvaltningsrätten väljer att uttryckligen ta ställning i den frågan kan domen få betydelse långt utanför det aktuella målet.
Sammantaget framstår dock möjligheten att förvaltningsrätten helt avslår Indecaps ansökan som påtaglig.
Även om domstolen skulle finna vissa brister i upphandlingen återstår frågan om dessa brister haft någon faktisk betydelse för Indecaps möjligheter att tilldelas fondavtal. Just där verkar FTN:s starkaste försvar ligga.
I nuläget framstår därför ett fullständigt avslag på Indecaps talan som ett fullt realistiskt utfall. Mycket talar för att domstolen kommer att lägga stor vikt vid skaderekvisitet. Om den bedömningen faller ut till FTN:s fördel kan målet vara avgjort redan där.