6 mar 2026 15:55

Fredagsläsning med Wester: Många fondbyten ökar risken för usel avkastning i PPM

Det finns drygt 1 700 premiepensionssparare som byter fonder tio gånger per år eller mer, medan strax över 9 000 i genomsnitt har gjort mellan fem och tio byten per år sedan de kom med i premiepensionssystemet. Det framgår av Pensionsmyndighetens rapport, Inkomstpensionen och premiepension: Värdeutveckling och utbetalningar 2024 och en del fördjupande information som Pensionsnyheterna bett Pensionsmyndigheten att ta fram.

I underlaget ingår enbart sparare med ett premiepensionskapital på minst 20 000 kr.
Som bekant stannar de flesta i förvalet, men det är ändå relativt många som försöker utnyttja möjligheten att förbättra den framtida premiepensionen genom att byta fonder då och då. Enligt den statistik som vi fått del av är det närmare 1,7 miljoner sparare som har bytt fonder mellan noll och en gång per år sedan de kom med i systemet. Drygt 165 000 sparare har nytt 1-2 gånger per år, medan 62 000 gjort 2-5 byten per år i genomsnitt.

Ett relativt vanligt förekommande beteende är att genomföra ett byte och sedan behålla det under lång tid. Runt 450 000 sparare tycks föredra den strategin, medvetet eller omedvetet.
En naturlig fråga är då om aktiviteten lönar sig. Blir avkastningen högre och därmed pensionen högre om man byter fonder då och då?

Det korta, och kanske nedslående, svaret på den frågan är nej. Tittar man på den genomsnittliga avkastning som olika bytesaktivitet resulterat i är bilden väldigt tydlig. Högst årlig avkastning i genomsnitt, 12,1 procent, har de fått som stannat kvar i förvalet.
Men även bland dem som valt fonder själv finns samma mönster. Till exempel så har de som gjort noll byten i genomsnitt per år fått en årlig värdeutveckling på 9,41 procent och det är faktiskt lite bättre än de med eget fondval och som bytt fonder. Det är dessutom så att genomsnittsavkastningen sjunker i takt med att antalet byten ökar.

De som har bytt 1-2 gånger per år landar till exempel på 8,52 procent, 2-5 fondbyten har resulterat i en årlig avkastning på i genomsnitt 8,29 procent. Allra sämst resultat har de mest aktiva fått. I genomsnitt har de som bytt tio gånger per år eller mer en årlig avkastning på 7,39 procent. Det verkar alltså som att ju mer man anstränger sig, desto sämre går det.

Men kan det ändå vara så att man måste vara väldigt aktiv för att ha chans till riktigt hög avkastning? För att besvara den frågan har vi bett Pensionsmyndigheten att ta fram siffror om visar var gränsen går för 25:e respektive 75:e percentilen. Och för att spetsa till det ytterligare var gränsen för den 1:a respektive 99:e percentilen går.
För den som tror att hög aktivitet genom många fondbyten ökar möjligheten till hög avkastning fortsätter resultatet att vara synnerligen nedslående.

Några exempel:
• Bland de väldigt aktiva, minst tio fondbyten per år, har den bästa fjärdedelen nått en årlig avkastning på 8,63 procent eller mer. Det är sämre än för alla andra som gjort ett eget fondval men sedan nöjt sig med inga eller åtminstone färre fondbyten. Och det är en bra bit ifrån de 10,56 procent eller mer som de fått som gjort ett eget fondval och därefter gjort i genomsnitt noll fondbyten per år.

• För den ”bästa procenten” i respektive grupp är bilden aningen annorlunda. Här har de hyperaktiva (=10 byten/år eller mer) fått en avkastning på minst 13,84 procent. Det är aningen högre än motsvarande siffra för alla andra fondbytarkategorier. UTOM för dem som gjort ett eget fondval och sen i genomsnitt bytt noll gånger per år. I den här kategorin har den bästa procenten fått en avkastning på 14,32 procent.

• Om vi tittar i andra änden av möjliga utfall, det vill säga riktigt dålig avkastning, så verkar hög aktivitet öka risken för usla resultat. Exempelvis har den sämsta procenten av de som gjort 5 -10 fondbyten per år fått en årlig avkastning 1,30 procent eller lägre. Totalt handlar det här om ett 90-tal personer.

Kanske finns det någon hyperaktiv sparare som nått väldigt hög avkastning, även om vi inte ”ser det” med den här metoden. Många kan det i alla fall inte vara, eftersom den bästa procenten av de mest aktiva bara består av sisådär 17 personer. Sammanfattningsvis kan vi nog konstatera att de som försöker mest egentligen inte ökar chansen till hög avkastning, däremot ökar de risken för att det ska gå riktigt dåligt.

/ Mats Wester