Bidragsbrottsutredningen med särskilde utredaren justitierådet Mikael Westberg lämnade idag sitt slutbetänkande (S2024:C). Där föreslås att Försäkringskassan får en egen brottsbekämpande verksamhet. Den ska bestå av en brottsutredande del och en underrättelsedel för att upptäcka och förhindra bidragsbrott.
Utredaren föreslår omfattande befogenheter för Försäkringskassan, som ska kunna hålla förhör, medverka vid husrannsakning, göra penningbeslag och även verkställa vissa tvångsmedel. Bakgrunden till dessa omfattande förslag är att polisen inte har tillräckliga resurser för att kunna prioritera bidragsbrott.
Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2028. Först ska en remissrunda göras och förslagen ska beredas i regeringskansliet innan en proposition kan presenteras tidigast i slutet av 2026.
"Om vi går vidare med detta så skulle man kunna säga att Försäkringskassan får en slags bidragspolis", sa socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vid dagens presentation av utredningen.
Bidragsbrotten uppskattas uppgå till 15-20 miljarder årligen, varav upp till hälften misstänks gå till organiserad brottslighet. De initiala kostnaderna för att sätta upp enheter för underrättelser som ska kunna bistå åklagare och polis i utredningsarbetet väntas uppgå till 140 miljoner kr om året.
- Om åtgärderna ledertill att vi minskar de felaktiga utbetalningarna med en procent per år betyder den bepsparingar på 100 miljoner kr om året. Når man tio procent innebär det besparingar på en miljard kr om året, sa utredaren Mikael Westberg vid dagens presskonferens.