Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) publicerar årligen en mängd rapporter i
olika ämnen. Den mest nedladdade rapporten förra året var något otippat "På upplyst
grund", som granskade nyttan av myndigheternas omfattande arbete med remissvar.
De tre rapportförfattarna Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström konstaterar att
de omkring 20 000 remissvar som myndigheterna skriver per år till en kostnad av cirka 1
miljard kan ifrågasättas, eftersom remissvaren sällan ger ett klart ja eller nej till de förslag man ska ställning till.
Textanalyser av tusentals remissvar som författarna gjorde visade ofta på brister i tydlighet och argumentation. I rapporten föreslås därför flera åtgärder för att förbättra myndigheternas
remisskrivande.
Ett av förslagen är att Statsrådsberedningen ska skärpa sina råd till
myndigheter, så att det blir tydligt om de avstyrker eller tillstyrker ett förslag.
Ett annat förslag
är att myndigheter använder AI för att kvalitetssäkra sina remissvar innan de lämnas.
För det är ingen myndighet som vill slopa det djupt rotade förfarandet i svensk
statsförvaltning om att förslag först ska utredas och sedan remissbehandlas innan något
beslut tas.
Ole Settergren, tidigare analyschef på Pensionsmyndigheten, arbetar nu för "Insamlingsstiftelsen Bättre Myndigheter" och skriver så här om uppdraget där:
"Efter 30 år i statsförvaltningen tycker jag att jag vet vad som fungerar och inte fungerar bra i staten. Jag har erfarenhet av att både lyckas och misslyckas med att upprätthålla och förbättra kvalité och effektivitet. En lärdom är att myndigheter blir betydligt bättre när världen utanför - media eller andra delar av civilsamhället - intresserar sig för hur myndigheterna utför sina uppdrag", läser Pensionsnyheterna på Linked In.