Andelen statsanställda över 65 år har ökat dramatiskt och utvecklingen ser ut att fortsätta när riktåldern införs fullt ut 2026, skriver SPV i ett pressmeddelande idag.
Statsanställda i Sverige jobbar allt längre. Sedan 2019 har andelen anställda som är 65 år eller äldre ökat med hela 130 procent. Bakom utvecklingen ligger flera förändringar i pensionsrelaterade åldersgränser, inte minst införandet av riktålder i pensionssystemet.
Tidigare betraktades 65 år som en självklar pensionsålder, men den normen är nu tydligt bruten bland statsanställda. Allt färre väljer att ta ut sin tjänstepension just vid 65 och fler fortsätter arbeta långt efter den tidigare gränsen.
"Vi ser tydliga trendbrott varje gång pensionsåldrarna ändras", konstaterar SPV i sin analys.
När LAS justerades 2020 och LAS-åldern höjdes från 67 till 68 år, märktes snabbt en effekt. Antalet statsanställda, som var 67 år eller äldre, ökade från drygt 100 personer till nästan 1200 på bara två år. Efter nästa höjning 2023, till 69 år, hade siffran stigit ytterligare, till 2100 personer i september 2025.
Samtidigt som Las-åldern höjts har också uttagsåldern för allmän pension justerats. 2023 höjdes den rekommenderade uttagsåldern från 65 till 66 år för personer födda 195859. Det har lett till att fler i åldrarna 6566 år valt att fortsätta arbeta. Den gruppen har ökat med 43 procent sedan 2022.
Från och med 2026 gäller riktåldern fullt ut inom pensionssystemet. För perioden 20262031 har riksdagen beslutat att riktåldern ska vara 67 år.
SPV skriver att man kommer att följa utvecklingen och redovisa effekterna i sin årliga rapport om pensionsavgångar inom statsförvaltningen.