23 feb 2012 15:58

Pensionsmyndigheten på spararnas sida

Katrin Westling Palm balanserar på den egg som skiljer politik från myndighetsutövning. Hon säger tydligt att det inte är myndighetens sak att lägga sig i när folk går i pension och inte heller är det Pensionsmyndighetens sak att minska antalet premiepensionsfonder – det är politikernas. Men hon vet ändå hur man får politikerna att lyssna, något som gjort att hon på kort tid lyckats röka ut åtminstone hälften av PPM-rådgivarna från marknaden. Officiellt för att de störde myndighetens IT-system. Mer inofficiellt för att de inte levererade ”prisvärda tjänster” och inte var bra för konsumenterna. När vi träffar henne på myndighetens huvudkontor på söder i Stockholm har statsminister Fredrik Reinfeldt just gått ut med sitt uttalande om pension vid 75 års ålder, en fråga som åtminstone tangerar det faktum att pensionsmyndigheten nu ska ”indexera” pensionsberäkningarna i det orangea kuvertet. Trots debatten i tidningarna är det ingenting som orsakat någon telefon- eller mejlstorm, även om Katrin Westling Palm säger att hon var lite ”nojig” när människor skulle få orange på vitt hur länge de behöver jobba för att få en pension som räcker att leva på. – Vi var noggranna när vi skulle ta fram det orangea kuvertet i år. Jag var orolig över hur Pensionsmyndigheten skulle uppfattas. Det kunde tolkas som att myndigheten talar om för dig när du ska gå i pension och det vill inte jag vara med om. Vi hittade ett sätt att göra det på. Det är inte helt lätt att förstå, men det går att begripa poängen med det. I efterhand tycker jag att det har gått jättebra. Parallella världar Vi som jobbar inom medierna bör få oss en tankeställare av att det som skapade storm i medierna inte nådde fram till avsändaren av våra pensionsuppgifter, Pensionsmyndigheten. Det antyder att det finns parallella världar, en som är på riktigt och en i medierna. För ingen har hört av sig till Katrin Westling Palm och velat diskutera eller klaga på nyordningen. – Nej, det är det faktiskt inte. I den allmänna debatten tycker jag recensionerna är alldeles utmärkta. Jag befarade att de skulle tycka att vi var en myndighet ute och härjade som talade om hur man ska göra. Istället har vi fått positiva reaktioner för att vi faktiskt har tagit steget och indexerat pensionsberäkningarna. Pensionsmyndigheten ska vara den neutrala myndigheten som absolut inte ska peka med hela handen och säga åt människor vad som är bra för dem. Det är politikernas uppgift, precis så som Fredrik Reinfeldt gjorde. – Det här inte är en diskussion som Pensionsmyndigheten för, den hör till den politiska arenan. Vi tycker att det borde finnas ett större avstånd mellan oss som sköter och förvaltar det här och de som har ansvar att förändra systemet. Vi ska informera om hur man kan laborera för att gå i pension – när man ska gå i pension. Vi ska säga vad som händer om man går i pension vid 64 eller 69 års ålder, men inte ha någon åsikt. Men ibland har man ändå åsikter. PPM-rådgivarna är ett typiskt exempel på att myndigheten faktiskt sätter ned foten och talar om att vissa av de tjänster som rådgivarna erbjuder inte är bra. I just det fallet hade man turen att pensionsrådgivarna inte bara tog betalt av människor för tjänster som var svåra att värdera. Kändes inte rätt De ställde dessutom till det i myndighetens datasystem genom massfondbyten genom robotinskjutningar som skapade kostnader för både myndigheten, de som inte flyttade pengar i de olika fonderna och för fondbolagen. Alla de faktorerna sammantaget gjorde att man kunde agera för att få ett stopp på verksamheten, vilket man nu, åtminstone nästan, fått. – Det är vårt uppdrag att stå på pensionsspararnas sida. Det har vi varit tydliga med ända sedan vi startade. Redan när vi startade tyckte jag och den blivande ledningen att det inte kändes rätt i magen med robotinskjutningarna där rådgivarna tog sig in på spararnas konton. Vi föreslog det uppdrag som ledde fram till stoppet för robotinskjutningarna nu i december 2011. Utifrån perspektivet att vi faktiskt värnar om pensionsspararnas intressen, så tycker jag att det är rätt. Inte helt nöjd Nu är man ändå inte riktigt nöjd med resultatet på Pensionsmyndigheten. Visserligen har många av PPM-rådgivarna tagit ned skylten, men rådgivningstjänsterna har irriterat myndigheten vilket gör att man tycker att man har en uppgift att städa upp i djungeln. (se vidare artikeln på sid 6). Inte genom förbud men genom att se till att människor blir medvetna om att de löper risk att bli lurade. Det här vill man som snäll curlingförälder peka på – även om pensionsspararna förstås får fortsätta utnyttja tjänsterna på en fri marknad. Bara de är medvetna om vad de gör… – Som du har sett i rapporten tar hälften fortfarande betalt för rådgivningen, även om de lägger in extra tjänster som efterlevandepension och lite annat. Vi hävdar bestämt att det här inte är en bra affär. Men utifrån rapporten kan vi se att det ändå är rätt många som har slutat och det är tack vare stoppet som infördes i december. Hur långt kan man gå? Just det här fallet hamnar i skärningspunkten mellan myndighetsrollen, konsumentnyttan och friheten för individerna att ingå avtal om vilka tjänster de vill utnyttja. Frågan är bara om det är för klåfingrigt av myndigheten att agera… – Så kan man säga. Men man måste tänka, vad handlade det egentligen om och vad vi har gjort? Många företag gjorde robotinskjutningar i våra IT-system och det är ingen rättighet att göra det i en myndighets datasystem. – Vi redovisade vad vi kände var på väg att hända. Vi visade vad som hände på makronivå och vad som händer när man gör de här stora flyttarna av pengar. Det var ganska många fler än vi som sade att det här inte kändes bra. Marknaden påverkades och många av de andra bolagen tyckte inte att metoden var något som seriösa aktörer skulle använda sig av. Jag var hela tiden tydlig med att säga att om man ska göra något åt det här måste man också ha en politisk insikt om vad det är vi håller på med. Ett utmärkt vapen Hon har också ett bra ”terminatorvapen” till sitt förfogande. Det är nämligen hon och myndighetens styrelse som har möjligheten att med ett enkelt beslut införa krav på e-legitimation för att komma åt uppgifterna i myndighetens system. Det är något som definitivt skulle röka ut alla aktörer som erbjuder PPM-spararna d i s k r e t i o n ä r a förvaltningstjänster, alltså hjälp att flytta runt på fondtorget. Det sker nu i stället i fond-ifonder utanför torget. Men något beslut om e-legitimation är inte på gång i ögonblicket, även om Katrin Westling Palm fingrar lite på avtryckaren. – I varje e-tjänst har vi ett beslutsträd där vi diskuterar vilken säkerhetsnivå och säkerhetsgrad vi ska ha. Jag tror att e-legitimation när det gäller fondbyten är en diskussion som inte är så långt borta. n Hur långt borta? – Det beror på. Den tekniska utvecklingen har stått stilla ett tag men det skulle ändras om vi skulle få en mobil säkerhetslösning i telefonen. När vi närmar oss en sådan finns det möjlighet att ha en hög säkerhetslösning i flera av våra e-tjänster. Det gäller människor och information som ska vara kopplad till en person, deras pengar och deras val. En annan fråga som Pensionsmyndigheten är inne och nosar på rör det så kallade fullmaktsregistret. För pensions- och försäkringsbranschen skulle det innebära att det skapas register över vilka fullmakter som individerna lämnat till försäkringsförmedlare eller bolag. Men Katrin Westling Palm ser ännu vidare på frågan och tänker sig register för snart sagt alla fullmakter i samhället, även om det då inte handlar om ett enda register. Längre fram kan det röra läkemedel där patienter givit ombud rätt att hämta ut mediciner, fullmakter i vården och försäkringsförmedlarnas och försäkringsbolagens fullmakter. Katrin Westling Palm tycker att det vore bra att ta ett större svep och inte låta de olika myndigheterna hitta på egna system, när man kan arbeta tillsammans. – Vi har sett att behovet av ett fullmaktsregister finns hos oss, hos andra myndigheter, och i den här branschen. Varför ska var och en fundera på det här? Låt oss skapa förutsättningar för att se om det går att göra tillsammans. Att tillsammans bygga upp den här infrastrukturen i ett system med noder. En försäkringsnod, en ställföreträdarnod, som man loggar in på. Det skulle betyda både ett säkert system för spararna och effektiviseringar i branschen. En byråkratisk dröm Det här kan låta som en byråkratisk dröm med ett myndighetsregister som täcker alla utgivna fullmakter som över huvud taget registrerats och där Skatteverket, Pension myndigheten, Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen och andra myndigheter får koll på vad medborgarna skrivit på. Det ger också möjligheter för individer att med ett enkelt knapptryck på webben ta bort fullmakter som man kan ha givit till ställföreträdare genom åren. Men någon obligatorisk insamling av uppgifter verkar inte ligga i korten, även om man nu är långt framme med en förstudie som ska presenteras i mars. – Det är frivilligt att lämna en fullmakt så att överlämna den till ett fullmaktsregister är också frivilligt. Men har man lämnat en fullmakt till en bank eller till Pensionsmyndigheten så har man ju gjort det för att man vill att någon annan ska ta hand om ens ärenden. Inte långt framme Katrin Westling Palm ser också att ett fullmaktsregister skulle kunna påverka tjänstepensionsbranschen. Detta eftersom man där fortfarande konkurrerar om information och inte bara tjänster. – Man konkurrerar om informationen, inte om tjänsterna. I vissa avseenden är det ganska prematurt. I de andra nordiska länderna har de kommit längre när det gäller att bygga upp e-tjänster och infrastrukturer överhuvudtaget, bland annat för fullmakter. Vi är inte så långt framme som vi tror. Men redan nu har vi noterat att det finns ett stort intresse för det här i branschen. Frågan var ett register hör hemma är inte klar. En naturlig lösning för pensionsbranschen skulle vara att ha det på Minpension.se där det finns infrastruktur för att hantera det. Det skulle definitivt förenkla livet för den som vill ha koll på alla sina pensioner och fullmakter. Om, eller kanske när, flytträtten blir mer allmän kommer säkert kraven på ”ordning och reda” leda till att efterfrågan på ett register ökar. Frågan är bara var pensionsspararna ska få all information. Pensionsmyndigheten fortsätter att skicka ut orange kuvert till oss en gång om året. Nyttan med det kan diskuteras eftersom innehållet inte ger någon helhetsbild över pensionen. Den finns ju på minpension. se där även privat sparande och lejonparten av tjänstepensionen finns med. – Drömmen för oss alla är väl att samla uppgifterna på ett ställe. Vi undersökte om det gick att få in tjänstepensionerna i orange kuvertet och lämnade ett underlag till regeringen och sa att det här en god idé. Det finns bara ett problem. Avtalsparterna och delar av branschen tycker att det är en urdålig idé. De vill inte föra in de här uppgifterna i det statliga kuvertet och känner att det är fara å färde för något. Kanske att det ska hända något med tjänstepensionen. – Vi har sagt till regeringen att det inte är möjligt att göra det här på frivillig väg. Motståndet är för stort så vi rekommenderar istället att vi utvecklar Min pension. Samtidigt sa vi att om ingenting händer snabbt vad det gäller fullständighet, kvalitet och distribution så måste någonting annat göras i regeringskansliet, säger Katrin Westling Palm. Så kan det låta när Pensionsmyndighetens generaldirektör vet hur hon tycker att det borde se ut, men att det ännu inte gör det. Även om hotet är väl inlindat låter det lite som en förälder som vet hur man uppfostrar barn. Att döma av hur det gått för PPM-rådgivarna är det troligt att det blir som hon vill, med tiden.

Ur Pensionsnyheterna Analys, nr 2, 2012