23 maj 2025 17:46

Regeringen vill tvinga fram lägre fondavgifter

För att stärka konsumentskyddet och öka transparensen inom fondsparande ger regeringen nu Finansinspektionen i uppdrag att kartlägga och analysera avgiftsuttaget på den svenska fondmarknaden. Syftet är att identifiera skillnader i avgifter och föreslå åtgärder som kan leda till lägre kostnader för sparare.


Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) blir därmed först av finansmarknadsministrar historiskt att erkänna och vidta åtgärder mot den bristande konkurrensen på fondmarknaden, som länge hållit avgifterna uppe. Han betonar att höga fondavgifter kan urholka det långsiktiga sparandet och att det är viktigt att pressa fondbolagen att sänka avgifterna.

Uppdraget innebär att Finansinspektionen ska:

• Beskriva avgiftsuttag och distribution på fondmarknaden, inklusive skillnader beroende på skatteform, konsumentgrupper och typer av tjänster.

• Redogöra för samtliga kostnader som tas ut av konsumenter vid fondsparande.

• Analysera förutsättningarna för sund konkurrens och hur marknadsstrukturer, såsom kopplingar mellan distributörer och fondbolag, påverkar detta.


Finansinspektionen använda sig av kunskap och erfarenheter från Konkurrensverket och kan dra nytta av datainsamling från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, något som det redan finns underlag för och som därmed snabba på processen.

Regeringen skriver att FI rapporterat att medianavgiften för aktivt förvaltade Sverigefonder ligger på 1,31 procent, medan indexfonder har en medianavgift på 0,28 procent. För globalfonder är motsvarande siffror 1,33 procent respektive 0,35 procent, alltså rejäla skillnader. I uppdragsbeskrivningen ger man exempel från Premiepensionssystemet där globala indexfonder kostar 0,076 (ja, kommatecknet sitter rätt) i årlig avgift, inklusive Pensionsmyndighetens administrationsavgift.

Motsvarande fondavgift utanför premiepensionssystemet har alltså en avgift på 0,35 procent. Det är det stora skillnaden mellan dessa avgifter som regeringen och Niklas Wykman nu vill att FI analyserar, i hopp om att få dem att närma sig varandra, även om det är självklart att distributionskostnader eller provisioner spelar stor roll.

Här skriver Niklas Wykman även att Fondtorgsnämndens kommande upphandlingar kommer innebära att avgifterna ”sannolikt kommer att pressas ytterligare”. Här ser Pensionsnyheterna att de avgifter som Fondtorgsnämnden får i sina upphandlingar nu kan fungera som ett benchmark för hur ”billig” fondförvaltning kan göras i botten. FTN väljer dock inte bara fonder efter pris utan även pris i förhållande till kvalitet, något som Finansinspektionen inte kommer att behöva grotta ned sig i. Här är det transparens i avgiftssättningen det ska handla om.

En annan aspekt som nämns i uppdraget är att ta reda på det avgiftsuttagen skiljer sig åt mellan olika konsumentgrupper. Här gissar Pensionsnyheterna att den stora grupp fondsparare som började spara för 10 - 30 år sedan antagligen tillhör dem som betalar på tok för mycket. Detta eftersom de började spara för länge sedan där avgifterna var höga, ofta tre gånger högre än vad som gäller idag.

Dessa äldre kunder byter sällan fonder och månadssparar ofta och därför är den gruppen en viktig kassako för bankernas fondbolag. Inte sällan skapar man nya fondprodukter för att tillfredsställa yngre och mer priskänsliga kunder, men behåller de gamla fonderna med de gamla trögrörliga kunderna eftersom de genererar bra intäkter.

Regeringen är förstås medveten om att det på Premiepensionstorget handlar om att man bara betjänar en kund med mycket stora volymer, Pensionsmyndigheten, och det därför blir bra rabatter och billig administration och distribution. Men nu vill regeringen att FI framför allt undersöker varför det måste vara så pass mycket dyrare att spara utanför systemet.

Här ligger även ett giftpiller i uppdraget för framför allt bankerna som har allt under samma hatt. De erbjuder själva fonder från sina egna fondbolag medan bankkontoren säljer dem. Hur kan en bankkund i dag räkna ut hur mycket det kostar att distribuera en fond och samtidigt ha koll hur mycket förvaltningen av samma fond kostar om allt sker i olika bolag men inom samma koncern? Det tycker regeringen att man ska titta närmare på.

Regeringen vill även att FI undersöker hur det ser ut med avgiftsnivåer på tjänstepensionsmarknaden och vill att FI kartlägger de avgifter som gäller för olika produkter och då tar med distributionskostnader för till exempel valplattformar.
Kort sagt, FI får i uppgift att gå igenom fondmarknadens aktörers kostnader och avgifter på detaljnivå, en genomlysning som påminner om de som görs av Fondtorgsnämnden.
Niklas Wykman verkar ha bråttom och FI får bara tid till den 1 december i år med att redovisa resultat och förslag till åtgärder som ska leda till mer transparens.

Om åtgärderna blir effektiva blir det kanske en julklapp till Sveriges fondsparare. Det har många av dem gjort sig förtjänta av och kan i så fall tacka jultomten Wykman för initiativet.