Det är bara 8 procent av svenskarna som känner till begreppet riktålder, enligt en undersökning som Pensionsmyndigheten har gjort. Det låter lite illavarslande när det är riktåldern som bestämmer när man kan ta ut allmän pension och få tillgång till grundskydd som garantipension och bostadstillägg.
"Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut allmän pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver", säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
Riktåldern beslutas av regeringen varje år och används sedan sex år senare. Riktålder är beslutad för personer 1963 eller tidigare. De som är födda 1964 eller senare har ingen beslutad riktålder ännu.
Riktåldern som tillämpas för åren 2026-2030 är beslutad till 67 år. Det innebär att tidigaste ålder för att ta ut allmän pension är tre år tidigare eller vid 64 år och att lägsta ålder för att få grundskydd som garantipension och bostadstillägg är 67 år.
Riktåldern ska ha varit oförändrad i minst tre år innan den kan ändras och den kan bara ändras med ett år i taget. När regeringen fattar sina årliga beslut om riktålder lutar de sig mot Pensionsmyndighetens prognoser om utveckling av medellivslängden.
Det innebär att riktåldern beräknas se ut så här:
66 år för de som är födda 1958-1959 (beslutat)
67 år för de som är födda 1960-1966 (beslutat)
68 år för de som är födda 1967-1980 (inte beslutat än)
69 år för de som är födda 1981-1996 (inte beslutat än)
70 år för de som är födda 1997-2014 (inte beslutat än)
/ Ola Hellblom