Den svenska välfärdsstaten är inte längre ett föredöme, om man ska räkna på hur mycket som man spenderar på sociala skydd.
Utgifterna till socialt skydd som andel av BNP var i Sverige på 1 701 miljarder kronor eller 27,4 procent av BNP under det senaste jämförelseåret 2023. Det var under EU-genomsnittet som det året låg på 28,0 procent.
När Sverige blev EU-medlem 1995 hade vi de högsta utgifterna till socialt skydd som andel av BNP, bland dåvarande EU-länder. Under de senaste två åren har Sverige legat under EU-snittet, enligt EU:s statistikorgan Eurostat.
Om man räknar in skatteeffekter på socialt skydd sjunker Sverige ytterligare i denna statistik.
Under 2023 ökade utgifterna till socialt skydd i Sverige med 89 miljarder, men då BNP ökade mer så sjönk dessa kostnaders andel av BNP från 27,5 till 27,4 procent jämfört med 2022. Av de samlade sociala utgifterna i Sverige utgjorde ålderdom den största posten med 753 miljarder eller 45 procent.
Sedan kommer hälso- och sjukvård med 486 miljarder eller 29 procent av kostnaderna. Betald sjukledighet var den enda sociala kostnad som sjönk under 2023.
I Norden har såväl Finland som Danmark passerat Sverige när det gäller utgifter till socialt skydd som andel av BNP. Frankrike hade 2023 de högsta utgifterna till socialt skydd med 34,0 procent av BNP och Irland de lägsta kostnaderna med 11,4 procent av BNP.
/ Ola Hellblom