24 mar 2025 17:06

FI: Både män och kvinnor sparar fel – och alla förlorar

En ny rapport från Finansinspektionen påvisar en oroväckande trend i svenskarnas buffertsparande. Bara hälften av konsumenterna har mer än 10 000 kronor på sparkontot, och endast 30 procent har mer än 50 000 kronor.

Samtidigt har hushållens tillgångar ökat med 800 procent sedan 1996, och sparandet i fonder och aktier har vuxit betydligt.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, menar dock att ett lättåtkomligt sparande skall prioriteras över aktie- och fondsparande i en osäker ekonomi. Hon hävdar att buffertsparande skyddar mer effektivt än andra sparformer vid inkomstbortfall och oförutsedda utgifter, samtidigt som det minskar behovet av lån för konsumtion.

Enligt Langemark skall sparpengarna omfattas av insättningsgaranti och ge så hög ränta som möjligt, men framför allt vara lätta att komma åt när de behövs.

Sparandet i aktier och fonder har ökat under avsevärt de senaste 20 åren, och sett till medianen ligger tillgångarna jämnt fördelat mellan kvinnor och män.

Den råa siffran indikerar att män äger 57 procent av de totala tillgångarna, men enligt FI beror detta på att tillgångarna är ojämnt fördelade mellan de mest förmögna. Exkluderar vi dem som äger mer än en miljon kronor, syns ingen skillnad.

Likväl kan stora skillnader mellan kvinnor och män observeras i gruppernas aktiesparande. Män tar för stora risker medan kvinnorna håller för hårt i pengarna. Paradoxalt nog får båda grupperna sämre avkastning i längden.

Männen lägger för mycket vikt på kortsiktiga högriskprodukter och förlorar på grund av sparandets volatilitet, en sorts Solvallasparande.

Kvinnorna har samtidigt för hög riskaversion och går ofta miste om potentiell avkastning genom att behålla pengarna på sparkontot. För många konsumenter är breda aktiefonder med en låg avgift ett bra alternativ för långsiktigt sparande, menar Moa Langemark; råd som medför en avsevärd riskreduktion för många män, och en välment spark i baken för kvinnorna som generellt är mer riskaverta.

Rapporten är den mest heltäckande av sitt slag sedan 2007 då Sverige slutade samla in uppgifter om hushållens tillgångar.

Till grund för kartläggningen ligger i huvudsak det finansiella sparandet mellan år 2020 och 2023 i form av tillgångar på bankkonton, i aktier, i fonder, samt i annat sparande som genererar avkastning i pengar.

/ Calle Nyman