1. Hur tolkar du utvecklingen efter Vanguards sänkning av avgiftsnivåerna få fondförvaltning? Får det någon betydelse på svensk marknad när priserna även i retail-ledet faller?
- Fondavgifterna är på väg ned i Sverige och ligger redan idag på de lägsta nivåerna inom EU. Indexfonder har varit billiga på den svenska marknaden och bidragit till ett lägre generellt avgiftsuttag.
2. Vilken effekt kan det här få på svensk marknad i kort och ett längre perspektiv?
- Relativt liten, på kort sikt. Den stora utmaningen är hur man ska betala för distributionen och kundkontakterna i fondsparandet.
Den genomsnittlige fondspararen har ca 70 000 kr i fritt fondsparande. En avgift på 0,3 till 0,4 procent täcker troligtvis inte kostnaderna.
Skulle nivåerna på privatspararfonderna ligga på Vanguards nivåer skulle vi inte se mycket till fondsparande på den svenska marknaden.
Därmed inte sagt att det inte går att hitta effektivare distribution och kundhantering i framtiden eller andra avgiftsmodeller där kunden betalar för sin spardepå utöver fondavgiften.
3. De priser som Vanguard pratar om 0,07 procent för indexprodukter är i nivå för vad Fondtorgsnämnden upphandlar index för. Kommer kunder i Sverige att kräva samma priser?
- Man kan ju tycka att 0,07 baspunkter är dyrt jämfört med de priser som fondbolagen offererat i indexkategorierna i Fondtorgsnämndens upphandlingar. Nyckeln här är ju att det är ett mycket stort kapital som FTN kan lova fonderna i upphandlingen. Kan man lägga upp 2 miljarder och i princip lova att man ligger kvar mellan 6 och 12 år, så har man nog ett bra förhandlingsläge gentemot fondbolagen, säger Fredrik Nordström.