12 dec 2024 18:37

Pensionssystemets tillgångar motsvarar 144 procent av BNP

Vid årsskiftet uppgick det samlade pensionskapitalet till 9 000 miljarder kronor, vilket motsvarade 144 procent av BNP. Det är en årlig real ökning med 8 procent sedan 2006. Under samma period har de årliga samlade pensionsutbetalningarna ökat med i snitt 3 procent. Det gör att det finns ett stort överskott i pensionssystemet och att det finns utrymme för en gas.

Det är roligare att gasa än att bromsa. Den parlamentariska pensionsgruppen diskuterar för närvarande införandet av en gas vid sidan av den nuvarande bromsen i pensionssystemet. Och det finns utrymme för en gas som kan fördela överskott i systemet över tid, om man hittar en rimlig formel för hur det ska göras.

Pensionsmyndigheten redovisar att för 2023 uppgick de totala pensionsinbetalningarna till 650 miljarder och de samlade utbetalningarna till 580 miljarder. Utbetalningarna fördelade sig på 380 miljarder i allmän pension varav 22 miljarder i premiepension, 173 miljarder i tjänstepension och resten i privat pension.

Sedan 2006 har pensionskapitalets andel av BNP ökat från 86 procent till 144 procent. Och den ökningen kommer att fortsätta i ungefär samma takt, enligt Pensionsmyndighetens prognoser. Det om något visar att det finns utrymme för en gas i systemet.

Den samlade pensionsskulden uppgick vid senaste årsskiftet till 18 900 miljarder, varav 70 procent i allmän pension och 28 procent i tjänstepension. Men pensionsskuldens andel av BNP har sedan 2012 legat stabilt kring 300 procent av BNP. Så länge som pensionsinbetalningarna överstiger utbetalningarna kommer överskotten att byggas på.

Inkomstpensionen är ett fördelningssystem, men det finns ett betydande buffertkapital. I premiepensionssystemet som är fonderat fanns vid årsskiftet 2 307 miljarder och buffertkapitalet i inkomstpensionen, som förvaltas av AP-fonderna, uppgick till 1 950 miljarder.

Värt att ha i minnet är dock att större delen av pensionstillgångarna inte finns än utan är vad framtida arbetstagare ska betala in genom att arbeta och betala in skatter som genererar pensionsrätter. Om antalet arbetande ökar med tillväxten och lönerna hänger med uppåt kan det fungera. Då ska även de finansiella marknaderna leverera avkastning. Om inte, gör det inte det.

/ Ola Hellblom