10 dec 2024 16:29

Plugga länge, bo i Halland, gift dig och dissa Norrland så lever du längre

De som är gifta vid 65 års ålder förväntas leva 3,5 år längre i genomsnitt än de som aldrig varit gifta. Inkomst och utbildningsnivå är de två övriga faktorerna som påverkar förväntad livslängd mest. Det visar Pensionsmyndighetens rapport om dödlighet för olika grupper.

Pensionsmyndigheten har analyserat förväntad livslängd för alla 2,16 miljoner 65-åringar som var folkbokförda i Sverige 2022. Då visar det sig att gifta höginkomsttagare med högskoleutbildning lever mer än 3 år längre jämfört med de som är ogifta, har låg inkomst, låg utbildningsnivå och har garantipension.

- De här resultaten är inget nytt. Det bekräftar vad tidigare analyser har visat, säger Erland Ekheden, chefaktuarie på Pensionsmyndigheten. Huvudförfattare till rapporten är Linda Perkiö, aktuarie på myndighetens analysavdelning.

De som är gifta vid 65 års ålder förväntas leva 3,5 år längre än de som aldrig varit gifta. Det är störst skillnad för män. Ogifta män har bara en förväntad livslängd på 16,9 år efter 65-årsdagen jämfört med gifta män som beräknas leva 22,8 år till i genomsnitt. Det är en skillnad på hela 5,9 år! Motsvarande skillnad mellan gifta och ogifta kvinnor är 2,9 år.

Och den tredjedel av befolkningen som har högst inkomst väntas leva 3 år längre jämfört med den tredjedel som har lägst inkomst. Kvinnor med hög inkomst har en beräknad livslängd på 24,3 år efter att de har fyllt 65 år och manliga höginkomsttagare på 21,6 år. Motsvarande förväntad livslängd för låginkomsttagare är 20,7 år för kvinnor och 17 år för män.

Utbildningsnivå har också ett starkt samband med livslängd. Kvinnor med eftergymnasial utbildning förväntas leva 23,9 år i snitt efter sin 65-årsdag och män med högskoleutbildning förväntas leva 21,4 år. För den grupp som bara har gått grundskola är motsvarande förväntade livslängd 20,5 år för kvinnor och 18,4 år för män. Skillnaden i livslängd ökar generellt med utbildningsnivå.

Pensionsmyndigheten har också analyserat förväntad livslängd beroende på bostadsort och födelseland. Dödligheten för 65-åringar i norra Sverige är högre än i södra Sverige. Och dödligheten är högre för dem som bor i småstäder och landsbygdskommuner, jämfört med de som bor i storstäder eller nära storstäder.

Ett annat intressant resultat är att personer födda i Afrika och Asien förväntas leva ett år längre än de som är födda i Sverige.

Under 10-årsperioden 2013-2022 har förväntad livslängd för hela befolkningen vid 65 års ålder ökat från 20,1 år till 20,8 år. Av de 2,16 miljoner som var folkbokförda i Sverige 2022 var hälften gifta, 404 000 var skilda, 269 000 var ogifta och 375 000 var änkor/änklingar.

Att Pensionsmyndigheten gör livslängdsanalyser för olika grupper beror på att de vill ha bra underlag för att kunna bedöma hur lång tid utbetalningar av olika pensionsförmåner förväntas ske för olika grupper i samhället.

/ Ola Hellblom