Regeringen bedömer att ungefär 1520 miljarder kronor betalades ut felaktigt under 2021. Denna bedömning baseras på studier som berörda myndigheter tidigare har gjort. Det uppdrag som regeringen beslutat i dag ska ge ett kunskapsbaserat underlag om omfattningen av felaktiga utbetalningar under 2025.
"Vi måste stoppa bidragsfusket som årligen uppgår till miljardbelopp. Därför har vi genomfört flera åtgärder, bland annat inrättat Utbetalningsmyndigheten och genomfört reformer för att stoppa VAB-fusket. Nu ger vi våra myndigheter i uppdrag att komma in med detaljerad information om hur stort problemet är och vad det beror på, för att ytterligare vässa våra åtgärder", säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten får i uppdrag att studera omfattningen av felaktiga utbetalningar och vad de beror på.
Det gäller bland annat för ersättningarna tillfällig föräldrapenning, studiemedel och nystartsjobb. Myndigheterna ska redovisa uppdraget till regeringen och Ekonomistyrningsverket senast den 5 oktober 2026.
"Våra välfärdssystem får inte utnyttjas. Fusk och felaktigheter måste upphöra, och detta uppdrag blir ett viktigt steg i det arbetet", säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson.
Ekonomistyrningsverket ska samordna myndigheternas arbete och senast den 1 mars 2027 för regeringen redovisa bland annat en bedömning av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Pensionsmyndigheten som hanterar många av de största utbetalningarna av förmånerna, alltså inkomstpension, garantipension och bostadstillägget för pensionärer BTP.
- Min känsla är nog att de största felkällorna när det gäller utbetalningarna är bostadstilläggen. Då kan det till exempel handla om att den som ansökt om bidraget inte längre bor i Sverige. En annan källa handlar om att man sökt bidrag för en bostad där man de facto inte bor. Men sådant upptäcker vi inte förrän det skapas kontrollärenden och vi kan granska dem närmare, säger Johan Andersson, presschef på Pensionsmyndigheten till Pensionsnyheterna.
Det kan även handla om att man haft en "fejkanställning" där arbetsgivaren anmält en lön som grundar pensionsrätt trots att den den anställde inte fått den lön som anmälts.