Nästa år införs ett skattefritt grundbelopp på 150 000 kr som höjs till 300 000 kr 2026. Dessutom sjunker schablonskatten eftersom statslåneräntan har gått ned.
Trots det lönar det sig även fortsättningsvis bättre att välja löneväxling för den som vill bättra på sin pension. Den slutsatsen drar Länsförsäkringars pensionsekonom Trifa Chireh, efter att ha gjort en jämförelse mellan alternativen.
- Vår uträkning visar att löneväxling trots allt ger högre avkastning. Anledningen till det är en låg beskattning i kombination med uppskjuten skatt, vilket gör att löneväxling går vinnande ur jämförelsen. Men ISK är ändå en gynnsam sparform som passar den som inte kan löneväxla, särskild nu när ett skattefritt belopp införs och den årliga skatten sänks, säger Trifa Chireh.
Slutsatsen blir därmed att den som har en inkomst som överstiger gränsen för statlig inkomstskatt (2025: 53 600 kr/månad) bör välja att löneväxla om syftet med sparandet är att få högre pension. Länsförsäkringar har utgått från ett sparbelopp på 1 800 kr per månad, vilket motsvarar ett löneavdrag på 2.500 kr i löneväxling och en årlig avkastning på fem procent.
I förutsättningarna ingår också att arbetsgivaren skjuter till sex procent i löneväxlingen, eftersom arbetsgivaravgiften på avsättning till pension är lägre än på inkomst. Den årliga schablonskatten på ISK antas vara 1,09 procent mot 0,37 procent för tjänstepension. Sparandet antas ske i 16 år och sparbeloppet betalas ut i tio år. Pensionsutbetalningarna beskattas med enbart kommunalskatt.
Med dessa antaganden ger ISK-sparandet 2 900 kr per månad mot 4 400 kr med löneväxling. Det kan vara värt att notera att åtminstone ett av de antaganden som beräkningen bygger på är osäkert. Inget vet nämligen hur hög inkomstskatten kommer att vara när pensionen betalas ut. Till det kommer att pengarna är låsta för pensionssyfte och därför inte kan börja tas ut förrän från 55 års ålder.
/ Mats Wester