22 nov 2024 17:09

Riktåldern kommer att bli Sveriges nya pensionsålder

Sverige har under många år inte haft en fast pensionsålder, även om normen under lång tid varit 65 år. Det förändras med införandet av en riktålder från 2026 som då är satt till 67 år fram till 2030. Det är inte många som kommer att pensionera sig före 67 års ålder, eftersom det innebär flera tusen kronor i lägre pension per månad.

Så även om Sverige fortsatt inte har någon fast pensionsålder, så kommer riktåldern att bli en än starkare norm än den tidigare normen på 65 år. Det beror på ekonomiska skäl. Det blir helt enkelt för dyrt att pensionera sig innan man har uppnått sin riktålder. Så för dem som kan och vill blir riktåldern den tidigaste pensionsåldern. Detta gäller inte för dem med låg pension och som är berättigade till garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd eftersom dessa är statsfinansierade.

Riktåldern beslutas varje år av riksdagen, men används först sex år senare. Tidigaste ålder för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Eftersom riktåldern är 66 år under perioden 2023-2026 innebär det att tidigaste uttag av allmän pension är 63 år. Från 2026 höjs det till 64 år då riktåldern blir 67 år.

Flera ekonomiska drivkrafter har införts för att få fler att jobba längre. Nu får man förhöjt grundavdrag på pension och förhöjt jobbskatteavdrag om man väntar med att ta ut allmän pension tills januari under det år man fyller 67 år. Så det finns starka skatteskäl till att vänta med att ta ut allmän pension till det år man fyller 67 år om man orkar eller kan vänta så länge.

Ett lika starkt ekonomiskt skäl är att tidigare pensionsuttag gör att pensionen ska räcka i fler år och att ju färre år med arbetsinkomst ger lägre pension. Om man börjar ta ut allmän pension bara ett år före uppnådd riktålder innebär det cirka 1 500 kr i lägre pension per månad livet ut. Till detta ska läggas lägre skatt om man väntar med pensionsuttag tills uppnådd riktålder.

/ Ola Hellblom